Det är uppenbart att främst Moderaterna, men även övriga partier som ingår i högerregeringen, ser sänkta skatter som ett led i vidgad frihet för oss människor. Om det verkligen är så att skattesänkning alltid ger större frihet så borde väl den ultimata friheten uppstå när skatteuttaget är 0 kronor? Själv tror jag att frihet skapas när ett samhälle har tillräckligt mycket resurser för att utjämna levnadsförhållanden och ge alla människor möjlighet att erövra det som är angeläget för oss.

Det svenska välfärdssamhället - med en generell välfärd där rätten till exempelvis förskoleplats, skolbarnsomsorg, utbildning, sjukvård och äldreomsorg omfattar alla och fördelas efter behov till en kvalitet som alla uppskattar - har inneburit väsentligt minskade klyftor och att de många fått en frihet som tidigare bara var förunnad de få. Samma frihet ges inom socialförsäkringssystemet i form av arbetslöshetskassa för den som drabbas av arbetslöshet och sjukförsäkring för den som blir sjuk. Detta är inga bidrag som utnyttjas utan rättigheter i vårt gemensamma försäkringssystem. Det hade inte varit möjligt att uppnå en välfärdspolitik med väl utbyggda verksamheter och s.k. transfereringar inom försäkringssystemet utan en betydande skattenivå i vårt land.

Högerregeringens inriktning, att hela tiden ha som ambition att sänka skatterna, kommer att skapa ett i grunden annat samhälle. Skattesänkningarnas praktiska aspekt är att intäkter för såväl stat som landstings- och primärkommuner minskar som en direkt skatteeffekt eller genom minskade bidrag till olika verksamheten. Det innebär neddragningar i verksamheten som leder till kvalitetssänkningar som är oacceptabla för människor som kräver god kvalitet i annan service. De kommer därför att kräva att det finns möjlighet att gå in med privat finansiering av olika verksamheter för att höja kvaliteten. Eller som nyliberalen Peje Emilsson, som bl.a. är Kunskapsskolans grundare och verksam i kretsarna Den Nya Välfärden och Svenskt Näringsliv, nyligen uttryckt det på DN Debatt: "Det kommer att bli naturligt att människor - under sina aktiva år - avstår från konsumtion för att skapa utrymme för mer omsorg och vård än vad kommunen en dag kan bevilja. Det krävs nu en äldrepolitisk reform med radikala politiska grepp, bl.a. en särskild äldrepeng, certifierade äldreguider och ett särskilt äldresparande."

Med detta menas egentligen att man överför finansieringen från det gemensamma till den enskilde vilket innebär att inte alla kommer att ha möjlighet att efterfråga det bästa. Samtidigt vill man med det här systemet skapa en ny marknad för den kapitalistiska ekonomin som tidigare har undanhållits vinstmöjlighet på grund av välfärdsstatens ambition om en rättvis fördelning.
Detta är den egentliga grunden för den M- och KD-ledda majoriteten i Jönköpings kommun att driva fram s.k. "fritt val" och privatisering av äldre boenden för att ge möjlighet för dem som redan har att kunna kräva mer än andra. En sådan utveckling kommer socialdemokratin att ta strid mot.

Peter Persson (S)
Kommunalråd