Regeringen skriver i propositionen att man inte bedömer det är möjligt att i pandemilagen införa bestämmelser om ekonomisk ersättning.

Det förslag som nu läggs fram omfattar ett flertal områden, och inom varje område förekommer det verksamheter av många olika slag, skriver regeringen.

”Till detta kan läggas att de åtgärder som bemyndigandena ger möjlighet till är mycket differentierade, allt ifrån att en viss typ av verksamhet ska hållas stängd till mindre ingripande åtgärder som till exempel ett krav på att tillhandahålla handdesinfektion”. Detta innebär enligt regeringen att frågan om ersättning inte kan regleras ”i ett särskilt ersättningssystem”.

I stället ska regeringen i propositionen redovisa en bedömning av ekonomiska konsekvenser för företag, löntagare eller andra aktörer.

Ett arbete pågår med att analysera hur ersättningar kan utformas och regeringen ska återkomma med förslag. ”Det kommer att ske inom ramen för de rutiner som gäller för budgetprocessen”, skriver regeringen.

I propositionen hänvisar regeringen till att inte heller andra lagar som redan kan innebära negativa ekonomiska konsekvenser för olika verksamheter, som exempelvis ordningslagen och smittskyddslagen, innehåller bestämmelser om ekonomisk kompensation för dem som kan drabbas.

Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson tycker att regeringens förslag är allt för otydligt när det gäller frågan om ersättning.

”Det är en viktig princip att enskilda får ersättning från staten om staten beslutar om nedstängningar av verksamheten. Det är orimligt att företagare går i konkurs, och att anställda blir av med jobbet, på grund av att staten förbjuder verksamheter. Därför måste kompensation ges till företagare”, säger han i en skriftlig kommentar.

Tidigare har bland annat Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke varit kritisk till att det i lagskriften inte tydligt framgår att frågan om ersättning måste hanteras av staten i samband med varje beslut om restriktioner. Tjänsteföretagens organisation Almega har framfört liknande krav, och även flera oppositionspartier i riksdagen har önskat tydligare formuleringar i lagen om möjlighet till statlig ersättning.

Riksdagen röstar om propositionen på fredag. Går lagen igenom ska den gälla från den 10 januari till utgången av september. (TT)

FAKTA: Pandemilagen

Till skillnad från vårens tillfälliga lag, som aldrig användes, ska den föreslagna pandemilagen vara mer flexibel och träffsäker. Vårens lag handlade främst om att snabbt kunna stänga ner verksamheter. Pandemilagen är i första hand inriktad på att kunna genomföra begränsningar.

Till exempel ska regeringen eller myndigheter kunna sätta ett tak för hur många som får vistas på ett gym, i ett köpcentrum eller i kollektivtrafiken, eller begränsa öppettiderna för butiker eller djurparker. Även regioner och kommuner ska kunna besluta om lokala inskränkningar.

Regeringen ges också möjlighet att begränsa användning och upplåtelse av bland annat festlokaler som hyrs ut till privata sammankomster på kommersiell grund.

I mycket allvarliga fall kan det dessutom bli aktuellt med nedstängningar av verksamheter, samt att förbjuda allmänheten att vistas vid särskilda platser, som parker eller badplatser. Alla åtgärder måste dock vara proportionerliga, alltså inte mer inskränkande än vad som behövs.

Och om reglerna inte följs i exempelvis en butik kan näringsidkare bli bötfällda. Det kan även privatpersoner bli, om de samlas i en för stor grupp på allmän plats eller vistas i en park som har stängts av smittoskäl.

De beslut som ska underställas riksdagen, som gäller föreskrifter om nedstängning och förbud mot att samlas på allmän plats, "bör ske inom högst en vecka från det att föreskriften beslutades, föreslår regeringen, efter att Lagrådet kritiserat regeringens tidigare förslag på högst två veckor.

Lagen föreslås gälla från den 10 januari till utgången av september.

(TT)