För drygt 100 år sedan införde Sverige sommartid för första gången, men omställningen från normaltid (även kallat vintertid) till sommartid avskaffades redan efter ett år. 1980 gjorde tidsomställningen comeback.

Stadskontoret, som har kartlagt vilka effekter tidsomställningen har i Sverige, konstaterar både positiva och negativa effekter av tidsbytet. Bland annat konstaterar man att vissa personer vid omställningen till sommartid kan påverkas negativt rent hälsomässigt – en rubbad dygnsrytm kan bland annat leda till sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Men i samma kartläggning lyfter de dock att effekterna är övervägande positiva.

– De kända effekterna är till största delen positiva, till exempel att ljusare kvällar sannolikt får svenskarna att vara ute och röra på sig mer. Tidigare innebar omställningen problem för till exempel jordbruket, men de problemen har minskat i betydelse, skriver myndighetens generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren i ett uttalande.

Bytet från sommartid till vintertid/normaltid (och vice versa) har under många år väckt starka åsikter och en aktiv diskussion i samhället – och frågan är om tidsomställningens tid är på upphällelse?

Den 26 mars 2019 tog nämligen EU ett beslut om att slopa omställningen på en timme varje höst och vår – och i stället ha antingen normaltid/vintertid eller sommartid året om i alla EU-länder, något som varje enskilt land skulle få bestämma själv.

I Sverige är det Infrastrukturdepartementet och infrastrukturminister Tomas Eneroth som ansvarar för frågan. Men beslutet har än en gång skjutits på framtiden – frågan är varken prioriterad, och medför dessutom problem om grannländer i samma tidszon väljer det motsatta från varandra. Enligt regeringen kommer frågan att slopa eller behålla systemet att vara aktuellt för beslut tidigast 2023.

Tills vidare fortsätter vi alltså att vrida klockan fram och tillbaka, fram och tillbaka, vår och höst, år för år.

Och nu är det alltså dags för vintertid/normaltid igen, söndagen 31 oktober ställer Sverige tillbaka klockan en timme.

Har man en smartphone löser ofta telefonen själv omställningen, sålänge man inte har stängt av funktionen. Men glöm inte armandsuret, köksklockan och andra analoga urverk – annars kan du riskera att dyka upp på jobbet, dejten eller hos läkaren en timme förtidigt.