Gärna svenskt, eller kanske spanskt, hittepåspråk funkar också så länge det går att ”nananana” med i. Definitivt dansvänligt och med en refräng som dunkar sig in i en semesternedkopplad hjärna. Där är några av de gemensamma nämnarna i låtarna som vi älskat att plågas till. Minns du de här?