Fängelset låg utmed Vallgatan i kvarteret Göta. På Jönköpings Fästning hade funnits ett fängelse, men efter slottsbranden 1737 byggdes 1756 inne på Jönköpings fästnings mark ett nytt fängelse. Detta byggdes ut med en byggnad 1784. 
När Staten skänkte mark till Staden i mitten på 1800-talet förbehöll man sig rätten till vissa utrymmen för att bygga egna fastigheter. En sådan fastighet var Cellfängelset uppfört på Vallgatan där nu Statliga verken huserar. Över dörren på fängelset stod det MDCCCLIX och därmed var det lätt att veta att det uppfördes 1859. Som elev på läroverket hade man ibland gymnastik i Polishuset och då gick man förbi och lärde sig på detta sätt det romerska talsystemet.

Annons

Begrundade sina synder
Systemet med celler var en del i en länge planerad reformation av kriminalvården. Fram till och med 1840-talet hade brottslingar av olika kategorier blandats på logement. År 1841 infördes cellsystemet. Att en fånge satt en längre tid i cell ansågs ge denne tillfälle att begrunda sina synder och bättra sig. Det är dock inte alltid det som är tänkt är rätt.

Blandade män och kvinnor
För Jönköpings del innebar det att ett relativt stort cellfängelse uppfördes innehållande 90 ljusa och 5 mörka celler. De senare naturligtvis avsedda att användas i bestraffningssyfte. Fängelset var avsett både för män och kvinnor. Dessutom fanns utrymmen för vaktpersonal och speciella arbetsutrymmen. Man dömdes ofta till straffarbete, det innebar att man skulle arbeta och på detta sätt ersätta samhället för den skada man gjort. Viss ersättning fick dock behållas. Vid rivningen av fängelset konstaterades av källarutrymmena delvis byggts med material från Jönköpings fästning. Fängelset omgavs av en hög mur.

Ammade för att slippa döden
Fångar med olika brott och olika öden har naturligtvis funnits. Bland de första fångarna var en ”lifstidsfånge”, bördig från Misterhult som stulit 21 bräder. Kan tyckas ringa, men det var fjärde gången han hade dömts för stöld och ”fjärde resan” innebar automatisk livstidsstraff.  En av de första fångarna var också Charlotta Larsdotter som fördes till fängelset 1860. Hon hade blandat arsenik i smör och genom att bjuda Johanna Olif på smörgås tagit livet av henne. Orsaken var svartsjuka och hon dömdes till döden. Hennes avrättning blev dock uppskjuten i avvakta på att hon skulle upphöra med att amma sin nyfödda dotter som levde tillsammans med modern på fängelset. Avrättningen skedde, genom hashuggning, den 10 juli på Galgbacken vid nuvarande Urdavägen på Dunkehalla.

Avrättades vid Galgen i Grännan
Så ett avslutande tragiskt öde som också slutat med en avrättning. I december 1863 rånmördades garvaremsätare Carlsson utmed vägen vid Uppgränna. Ganska snart fängslades garvarmästarens dräng ”Wille” Tolf, eftersom han plötsligen hade haft möjlighet att rumla omkring på krogen i Gränna och syntes ha fått gott om pengar. Han dömdes till döden och avrättades vid Galgen i Gränna. Enligt Gränna tidning skedde avrättningen den 24 augusti 1864 i närvaro av mer än 3 000 personer som ”bevittnade det blodiga skådespelet”. Detta var den sista avrättningen i Jönköpings län. Fängelset bestod dock ett antal år och revs i mars 1975.
 

Källa
Artikel av Magnus Widell i Gudmundsgillets årsbok 2011