”Träningsmatcher i all ära. Det har varit jäkligt roliga matcher men det är ändå nu man vill börja skina och synas.”

Orden är Robin Figrens. HV-forwarden tog ett par minuter efter 0–4-förlusten i genrepet mot Rögle i förra veckan att prata om den långa försäsongen.

Ja, för visst har den varit lång. Årets försäsong har varit den längsta sedan jag började bevaka klubben för ett par säsonger sedan.

Men nu är SHL-säsongen här. Med den kommer också de första riktiga testen för sportcheferna Hult och Davidsson nya truppbygge.

Lawrence Pilut är borta. Victor Ejdsell är borta. Erik Brännström är borta. David Ullström är borta. Pierre Engvall är borta. Linus Söderström är borta. En hel rad ytterligare spelare är borta.

Namnkunniga spelare som Nils Andersson, Markus Ljungh och Andreas Thuresson har plockats in. Och inte minst har Simon Önerud kommit tillbaka.

Annons

Många frågetecken

HV71 har kanske en av de mest spännande trupperna i SHL. Men också den med mest frågetecken.

Är backsidan tillräckligt stark när spelare som Pilut och Brännström nu testar lyckan bland bisonoxar och gyllene riddare på andra sidan Atlanten?

Kan Felix Sandström och/eller Jonas Gunnarsson växa ut till den där jätten som Söderström var när HV bärgade guldet?

Tar Markus Ljungh ytterligare ett kliv och blir en förstacenter av hög SHL-klass?

Sedan var det ju det här med skadorna. Men det lämnar vi den här gången.

Gruppen i fokus

Är svaret ”ja” på samtliga frågor kommer HV71 bli ett lag att räkna med i vinter. Det bor en riktigt hög högstakvalitet i den här truppen. Och kanske har den långa försäsongen inte bara varit en lång och slingrig tråkväg mot SHL-premiären. Den har gett klubben tid att bygga om, tänka om, samla sig och bilda en grupp.

Kan Simon Önerud och övriga HV-spelare blanda sig i guldstriden i SHL igen?
Foto: Mikael Fritzon/TT

Just gruppen är något som HV-representanter pratat om under våren och sommaren. Det är bara att hålla med om att den är stark. Det fick jag se under träningslägret i Finland där laget verkade svetsas samman ännu tajtare i skogen ett par mil utanför Tavastehus långt från alla restauranger, nöjespalats och biografer. Här stod frisbeegolf, biljard och andra gruppaktiviteter på schemat. Alla verkade trivas. Alla verkade nöjda. Sängarna var kanske lite väl små men som Kristofer Berglund uttryckte det: ”Det är fullt tillräckligt. Det går bra för mig”.

Så när pucken släpps i Karlstad på lördagskvällen är det trots allt med relativt höga förväntningar på bullsarna från Jönköping. Det går att utkräva minst en topp-sex-placering och kanske ännu mer av det material som Johan Lindbom och hans tränarteam förfogar har att jobba med.

***

På klassiskt inför-manér drar jag ihop något slags tips på vad vi kan förvänta oss av HV71 den här säsongen:

Poängkungen: Markus Ljungh

Kommentar: Simon Önerud borde förstås lika högst på listan och kommer vara med och slåss om det. Men Ljungh har visat under försäsongen att den fina slutspelsformen verkar hålla i sig.

Genombrottet: Isac Brännström

Kommentar: Har stundtals fått stå i skuggan av brorsan Erik. Men den här försäsongen har forwarden visat att även han är en grymt bra hockeyspelare. Bäst under HV:s träningsläger i Finland och bör ha spelat till sig en fast plats i laguppställningen. Han kan bli ett riktigt utropstecken i vinter. Läs mer om hans försäsong här.

Frågetecknet: Martin Thörnberg

Kommentar: Kapten Thörnas produktion har dalat något de senaste säsongerna och skadorna har varit tätare. Vilken roll får forwarden när han är tillbaka från sin underkroppsskada? Kommer han ta ett större defensivt ansvar eller ska HV fortsatt förlita sig på profilen även längre fram i banan.

Doldisen som kan skina: Didrik Strömberg

Kommentar: Den defensiva backen som hämtades in från succé-Timrå har redan nu visat att han håller på svensk ishockeys allra högsta nivå. Stabil bakåt och en spelare att luta sig mot i numerärt underläge.