Annons

Varje månad får socialnämnden en rapport hur det ser ut när det gäller boendesituationen för flyktingar i Jönköpings kommun. Nu konstateras det att kommunen löst boende för de drygt 300 personer som kom till kommunen under 2017, även om det löser sig om tillfälliga bostäder.

– 325 personer hade anvisats till oss från Migrationsverket, men bara drygt 300 har bosatt sig i kommunen. De övriga kan exempelvis ha flyttat till någon annan kommun, berättar Mia Chaib, stabchef på socialtjänsten och ansvarig för bostäder och lokaler.

Kommunen har så kallade genomgångsbostäder för flyktingar på olika platser i kommunen och innan jul stod det klart att även Tokeryds herrgård blir genomgångsboende för anvisade nyanlända med uppehållstillstånd.

Annons

Innan jul stod det klart att Tokeryds herrgård blir genomgångsboende för anvisade nyanlända med uppehållstillstånd. Behovet av permanenta bostäder är fortsatt stort under 2018.
Foto: Arkiv

Inte i fas

Mia Chaib understryker dock att en genomgångsbostad inte är att jämföra med en permanent bostad. Kommunen bygger nya bostäder för nyanlända på sex olika platser i kommunen, varav det varit inflyttning redan på Samset och Fagerslätt.

I Barnarp väntas inflyttning i mars, i Bottnaryd och Tenhult planeras en inflyttning i slutet av året och på Ljungarum blir det klart för nya boende 2019.

Men även om kommunen bygger 149 lägenheter för nyanlända så behövs lika många lägenheter till för att klara anvisningarna från Migrationsverket.

– Vi vill ha fler permanenta bostäder som ligger i linje med när mottagandet sker. Om exempelvis 18 personer kommer i mars så fungerar det inte att säga att bostäderna i Ljungarum är klara först 2019. Vi kan inte stå där med 50 personer, men bara 30 lägenheter, säger Mia Chaib, som ser behovet av fler lägenheter som en stor utmaning.

Under 2018 väntas kommunen ta emot 199 personer och i dagsläget finns inga permanenta bostäder för dem.

Tillfälliga lösningar

– Konsekvensen blir att vi jobbar med tillfälliga lösningar. De nya lägenheterna som byggs nu är ju egentligen tänkta för de 260 personer som kom 2016. Därför hamnar de nyanlända i genomgångsbostäder och dessa är både kostnadsdrivande och resurskrävande, Inte heller är de den bästa integrationen för människor, förklarar Mia Chaib och nämner att socialdirektören till och med beskrivit genomgångsbostäderna som ett härbärge.

– Det är ett olyckligt system och det finns ingen enskild person vi kan beskylla för att det är så här. Vi har en bostadsmarknad som är i obalans och vi kan inte göra mer än att ligga på om att det måste byggas mer.

Mia Chaib säger att bostadssituationen i kommunen i sig är speciell.

– När priserna sjunker blir byggföretagen mer restriktiva och tvekar om de ska bygga. Vi har bankregler och världsekonomin som också påverkar och detta slår hårt mot de som är särskilt utsatta.