Kommunens socialförvaltning ser en ökning när det gäller sociala kontrakt, det vill säga då socialen går in och står på förstahandskontraktet på en hyreslägenhet åt någon annan.

Skälet kan vara att personen kan ha haft en tidigare kontakt med Kronofogden eller liknande och därför ha svårt att på egen hand få ett förstahandskontrakt.

– Vi har över 600 sociala kontrakt just nu. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med lägenheter och då slår det särskilt hårt mot den gruppen som har obetalda skulder, som behöver särskilt stöd eller som saknar jobb, säger Ola Nilsson (KD), ordförande i socialnämnden.

1 000 lägenheter årligen

Enligt Boverket finns det ett behov av 800 000 lägenheter i landet (88 000 lägenheter per år) och för Jönköpings kommuns del beräknas det behövas 800 lägenheter om året.

– I och med att vi går in och tar förstahandskontrakten för över 600 personer så innebär det att vi efter Vätterhem blir den näst största fastighetsförmedlaren, konstaterar socialdirektör Karl Gudmundsson.

Annons

Han säger att det i dag är mycket stor konkurrens om de lägenheter som produceras.

– Det står massor av personer i kö och socialen försöker hjälpa den här gruppen som står allra längst bak i kön. Den som har jobb med en bra inkomst och goda kapital har goda chanser att få tag på en bostad. Men den som inte är i det läget och kanske till och med är nyanländ är det jättesvårt. Jag önskar att jag som förvaltningschef kunde säga en tidpunkt för när bostadsfrågan kan lösas, men det kan jag inte, säger Karl Gudmundsson.

Ger andra problem

Det finns ingen gräns för hur länge som socialen kan stå på förstahandskontraktet innan personen som hyr i andra hand kan ta över kontraktet.

– Egentligen är det två år, men det fungerar inte riktigt så i verkligheten. Ett nytt miljonprogram skulle behövas, säger Ola Nilsson.

– Vi står på kontraktet tills vi lyckats övertala fastighetsägaren att låta andrahandsuthyraren ta över lägenheten. Det blir då fastighetsägaren har sett att personen har skött sig, säger Karl Gudmundsson.

Karin Widerberg (S), andra vice ordförande i socialnämnden, menar att prislappen i längden blir dyrare om bostadsfrågan inte går att lösa. Dessutom kan det föra med sig andra problem.

– Det kan påverka den psykosociala arbetsmiljön och om vi inte lyckats fixa ett eget boende för personen med funktionshinder kan vi riskera vite, säger hon och konstaterar att bostadsfrågan är en av kommunens största utmaningar framöver.