Den nuvarande marknaden på Västra torget har stått för Jönköpings marknadsliv sedan 1925 och som en av Sveriges största marknader drar den till sig många besökare varje lördag, och besökarna är alltifrån barnfamiljer till människor som varit med mycket länge.
De flesta städer har idag någon form av torghandel och i Sverige har den bedrivits sedan medeltiden, vilket var ett sätt för bönderna från trakten att saluföra de varor som man tillverkat eller odlat. Det har i regel varit myndigheter, bestående av alltifrån kungen till kommunen som utfärdat tillstånden. I Jönköping har torghandeln varit en viktig del av, inte bara affärslivet, utan även kulturlivet under många hundra år.

Annons

Att handla sina blommor och veckans ost är inte det viktigaste för Kerstin Leth och Gun Johnsson. Det sociala umgänget lockar mest och snart ska de ta en fika hos Frälsningsarmén. Fotograf: Louise Hultman.

Spontanshopping på Västra torget
Kerstin Leth och Gun Johnsson är ett par krutgummor som går till Västra torget nästan varje lördag. Denna soliga lördag ska de handla lite blommor, ost och garn men för dem är det egentligen inte särskilt viktigt att handla. Det som verkligen lockar dem till torget är det sociala umgänget. De träffar bekanta och står och pratar en stund och sen har de alltid ett reserverat bord hos Frälsningsarmén dit de går och fikar med sina vänner. De får medhåll av tre tjejer som står och pratar utanför ett stånd som säljer väskor och plånböcker. Tjejerna berättar de är gamla klasskamrater som inte setts på länge och fick syn på varandra på torget.
- Det härliga med torget är att man alltid träffar på människor man känner, barndomsvänner eller föräldrars bekanta. Vi är inte ute efter att handla något särskilt, man kanske spontanshoppar något, lite blommor till exempel.

Även förr var upplevelsen av torghandeln minst lika viktig som själva handeln. Till vissa stora marknader under 1800-talet samlades i Jönköping försäljare från stora delar av landet, och positivhalare, jonglörer ballongförsäljare drev runt för att dra in pengar från de ansamlade skarorna som roade sig på stans gator. År 1855 skapades en större torgplats då hamnbassängen på öster vid kanalen fyllts igen. Östra torget eller Nya

Torget som det då kallades blev den nya marknadsplatsen. Nu som då kommer knallarna in till staden tidigt på lördagsmorgnarna och ställer i ordning sina stånd för att vara redo när kunderna kommer. För hundra år sedan på Östra torget började handeln i regel med att de lokala handlarna kom och köpte vad de behövde till sina butiker och framåt sextiden sökte sig privatpersoner in för att handla. Då var gatlyktor inte lika vanliga och effektiva som idag så under vintertid fick kunderna gå med en lykta för att kunna se vad de handlade. Efter att knallarna sålt av sina varor passade de på att handla med sig sådant som var nödvändigt till hemmet, karameller till barnen och kanske en och annan billig öl slank ner på Gule Knut innan de begav sig hemåt.

Politisk propaganda och polisbilar
Öster kom att bli känt som hem för fattiga i ruggiga och slitna hus och ibland även tillhåll en del skumma typer. Det var heller inte ovanligt med bråk och fylleslagsmål på Östra torget och polisbilen "Svarte-Maja" satte ofta efter de inblandade för att bura in dem. Precis som idag förekom det också under mitten 1900-talets första hälft politiska tal på torgplatsen och flera partier visade upp sina valfilmer. Detta lockade många tittare, kanske inte bara för dess politiska budskap utan även för att man inte var helt bortskämd med rörlig bild på den tiden. Under 1930-talet förde även nazistiska rörelser politisk propaganda på Östra torget bärande brunskjortor och hakkors.


Ett bestående inslag i Jönköpings torghandel har länge varit blommor. Här säljer Höglunds handelsträdgård engelska pelargoner på det solgassande Västra torget. Fotograf: Louise Hultman.

Sedan Västra torget har tagit över som marknadsplats ekar Östra torget ihåligt. Bilarna står prydligt på rad och väntar stilla på att deras ägare ska komma och hämta dem. Inga spår syns av forna tiders glada marknadsdagar eller för den delen onda makters politiska. Västra torget däremot lever upp varje lördag och människor fortsätter att söka upp torget för att träffa vänner, ta en fika och köpa lite blommor.

 

 

 

Källor
Gudmundsgillets årsbok 2008: "Västra torget i centrum" av Lennart Svensson och Agneta Sundin.
Gudmundsgillets årsbok 1985: "Marknadsminnen från Oxabacken" av Sven Fagerlund.
Gudmundsgillets årsbok 1950: "Jönköping på 1890-talet" av Edvard Johansson.
Gudmundsgillets årsbok 1988: "Vem älskade Östra torget?" av Lennart Dahlqvist.
"Forna tiders marknad i Jönköping- Fyllekärran i skytteltrafik" Smålands folkblad 1972-06-01 Jönköpings länsmuseums arkiv.