Min barndoms skola, som alltid har hetat ”Södre skolen” och inget annat, skall bli dagens ämne. Anledningen till att jag fick en impuls att skriva var återigen detta Facebook, där bilden som illustrerar artikeln återfanns. Den som hade lagt ut bilden hade återfunnit den på Bohusläns museums hemsida och med texten ”Södra skolan Jönköping”. Min Facebooksvän tillade att denna skola hade hon aldrig sett.
Hon hade rätt, hon hade inte sett den, för hon var inte så gammal. Denna halvdanna byggnad såg ut på detta sätt från 1908 till 1923. Skolan var en av de fyra stadsdelsskolorna, Östra skolan (Liljeholmsskolan), Västra skolan (Sofiaskolan), Norra skolan (Talavidsskolan) och Södra skolan (Torpaskolan).  År 1871 stod Östra skolans första del klar och även Västra skolan på Klostergatan. 20 år senare 1891 hade man uppfört Norra skolan. Södra skolan var med andra ord den sista i fyrklövern. På denna tid var skolbyggnader inte några baracker eller tillfällighetsbyggnader, det var kollosala byggnader med mycken kostnad och energi nerplöjt i.

Annons

Tyckte skolan var onödigt lyxig
”Södre skolen” eller kanske ibland ”Södra Latin” ritades av August Atterström och byggdes av Anders Knutsson. Detta strävsamma par som har satt sin prägel på så många hus i staden. När utbyggnaden 1923 var färdig fick skolstyrelsen mycken kritik för ”folkskolepalats” och onödig lyx. Det är kanske inte direkt oväntat att i ortsnamnsarkivet under Jönköping står det ”Slottet=Södra Folkskolan i Jönköping s stad”. Även om epitet gör mig stolt, att jag tillbringat fyra år i ”Slottet”, så måste jag erkänna att jag aldrig hört någon använda detta trevliga namn på min skola.

Gjorde bokomslag i pappslöjden
Ett lite udda ämne som jag genomled under en termin var pappslöjd. Halva klassen hade syslöjd och sydde dukar med korsstygn och som avslutning fick man göra ett slöjdförkläde att ha under nästa skolår, som skulle innebära träslöjd. Men en termin gjorde man med hjälp av grov papp, tunt papper som man målade på och någon form av läder/plast, diverse bokomslag och lådor. Jag har fortfarande en mycket slitstark låda med lock och ett omslag till psalmboken. Det sistnämnda har inte använts på länge.

Bad var tredje vecka
En modernitet infördes i och med tillbyggnaden 1923. I källaren byggdes det upp bad för barnen som inte hade tillgång till badkar eller annan badmöjlighet i sina hem. Det var inte många som hade. Man tillämpade ”treveckorsbad” det vill säga att var tredje vecka fick de som inte hade badmöjlighet gå ner till de 21 små badkaren i källaren och bada under överinseende av en baderska. Detta levde kvar till 1956. Mitt Gränsgatan hade dock badkar och varm vatten en dag i veckan, så jag slapp treveckorstvagningen.

Skolaga på Torpa
Lärarna hade naturligtvis öknamn och jag tänker inte återupprepa dessa ibland oförklarliga epitet. En lärare minns jag dock, jag hade inte honom själv och han hette Otto Lindblad. En mycket sträng herre, det förekom slag och hugg, men mycket duktig pedagog. Jag blev därför inte speciellt förvånad när jag upptäckte att han fått en gata, Otto Lindblads väg på Vätterslund, uppkallad efter sig. Så småningom vidgades mina vyer och en viss kunskap infann sig och numera vet jag att Otto Lindblad var den ”svenska studentsångens fader” född nära Vetlanda. Det var han som introducerade den lundensiska studentsången. Kungssången och Vintern rasat ut är två andra alster av denne man. Men han hade ingen med ”Södre skolen” att göra.

Källa
Gudmundsgillets årsbok årsböcker