Annons

När Jönköpings Regemente 1927 lämnade sina kaserner på Ryhovsområdet fanns ingen användning för hus och mark.  Vid den aktuella tiden hade ett antal utställningar anordnats runt omkring i Sverige och Hantverks- och industriidkarföreningen tillsammans med stadens köpmannaförening fick med sig stadens politiker på att arrangera Hantverks-, industri- och konstutställningen 1928. Det nedlagda regementet passade förträffligt som utställningsområde.
Det förekom många utställningar på olika platser i Sverige 1928 och det gällde att marknadsföra dem så att de lockade besökar. Sällan har en utställning förberetts så grundligt. Amerikaliniens båtar spredo affischer över Atlanten, i New York fanns privat reklamcentral, filmbilder från Jönköping visades i andra städer, reklamflygningar till Köpenhamn och extra tågförbindelser.

Kungligt besök och publikrekord
Dagens svartvita bild visar kung Gustav V som den 20 juni invigde utställningen, som pågick till den 11 augusti. Utställningen blev en stor succé och intresset var fantastiskt. Till konungens ankomst till järnvägsstationen på förmiddagen den 20 juni hade kommit minst 3 000 människor och invigningsdagen besöktes Ryhov av 5 000 personer.

 ”Antagligen utrikiska och betyder klädslitningsapparat”

Annons

Särskilt de kommande helgerna var välbesökta och rekordet noterades 14-15 juli då 53 000 besökare kom. Totalt var det mer än en halv miljon besökare till denna den mest succéartade utställning som funnits i Jönköping. Inte ens Elmia Wood har haft dessa besökssiffror.  Den ekonomiska behållningen blev den för den tiden fantastiska summan 300 000 kronor, som broderligt delades av de tre arrangörerna.

Kultur och nöje
Förutom de många utställarna fanns en imponerande konstutställning av bland andra John Bauer, J F Höckert och makarna Pauli.  Enligt uppgift i programmet förekom ”rikliga tillfällen för aeroplanflygningar”. Dessa kunde utföras från det i anslutning till Ryhov liggande exercisfältet.
Men man kunde roa sig också. En speciell revy skrevs för tillfället och uppfördes av dåtidens stora revyskådespelare i Sverige dagligen.  Ett nöjesfält med bland annat en toboga, ett uttryck som Smålands Allehanda uttydde som ”antagligen utrikiska och betyder klädslitningsapparat”. Det var ett högt torn försett med spiralkanor där man åkte på bastmattor. Allehanda-signaturen Pang ger följande exempel  på nöjena. Nöjesfältet skalv av positiv, rasslande berg- och dalvagnar, radiobilar och motordån.  Karuseller snurrade,  zigenarfröjd och loppcirkusar lockade.

Extra spårvagnar
Kommunikationsmässigt blev Jönköpingsutställningen en succé dels för stadens spårvagnar och dels för Gripenbergsbanan. Spårvagnarna gick ju normalt sträckan Stadsparken-Kasernerna men spåret förlängdes provisoriskt fram till utställningsplatsen. Allt vagnmateriel tillsammans med släpvagnarna insattes och extra spårvagn gick från Hotellplan till utställningen. För att få åka den sista biten från Kasernerna fram till utställningen fick man erlägga 5 öre extra.

Gripenbergsbanan gjorde sitt i särklass bästa år 1928, just beroende på Jönköpingsutställningen. Man satte in så mycket rullande materiel man hade och körde extratåg mellan Huskvarna och Jönköping. De var så långa att det inte fanns möjlighet att vända dem utan de fick köras med loket längst bak i en riktning.
Efter år 1928 kom anläggningen på Ryhov att användas för att ta emot svenskbyborna, en folkspillra med svenska anor som kom ”hem” till Sverige från sin exil nere vid Svarta havet, efter en resa på tolv dygn. Efter att deras tillfälliga vistelse på Ryhov var slut blev det ”sinnessjukhus” och så småningom JLLC, Jönköpings Läns Centrallasarett, men det är väl ingen som kallar det idag.


 

Källor:

Ryhovs bebyggelse och nyttjande

Eric Jonsson, Köpenskap i Jönköping genom tiderna (1953)