I dag har vi inga rester kvar i sta´n av den första större byggnaden som funnits inom stadsgränsen. Franciskanerklostret finns bara kvar i namnen Klostergatan, Munkgatan, Munkplan och i Munksjön. Den senare hette tidigare Lillsjön. Vättern var naturligtvis Storsjön. Tidigare hade vi även restaurang Munken. Klostret grundades 1283 och fanns med andra ord före stadsprivilegierna. Det var ett s k Gråbrödrakloster uppkallat efter franciskanermunkarnas gråa kläder. Klostret var byggt i tegel och på detta sätt en imponerande byggnad. Dock har det aldrig betytt särskilt mycket i det religiösa Sverige, då Nydala och Alvastra kloster var större och mer betydelsefulla. Viktor Rydberg skriver om klostret:
”Jönköpings kloster hörde inte till de största i riket, men dess hushållning var blomstrande, och det inte endast genom andras fromma gåvor, utan även genom brödernas eget arbete. Närmast kring klostret var en trädgård. Söder ut låg invid Munksjön ett av bröderna drivet tegelbruk. Åkrar och ängar ägde och skötte de både på denna och andra sidan Munksjön."
Klostret bedrev med all säkerhet en viss utbildningsverksamhet och därmed var det stadens första skola.
Som framgår av kartan låg klostret ungefär där Länsstyrelsens hus ligger idag. År 1544 går det tyst och stilla ut ur historien för att 1545 återkomma som de byggnader som sedan blev "Jönköpings Slott och Fästningsvärk". Gustav I eller Gustav Vasa, som han kom att kallas, gjorde Sverige protestantiskt i stället för katolskt. Han använde då det gamla klostrets byggnader till stommen i förstärkningen av gränsfästet mot dansken. Jönköping var ju vid denna tidpunkt i princip Sveriges försvar mot dansken, som ofta kom tågande på Nissan- eller Lagan-stigen.
En gammal lokal tradition berättar att när bröderna gav sig av skulle de ha gömt kyrksilvret i Munksjön, kanske i tro om att de en dag skulle kunna återvända. Det är med andra ord bara att dyka och leta.

Text framtagen av Lennart Lindberg.