Annons

Dagens bild, återigen från Weine Karlstedts samlingar, som tycks rymma hur många pärlor som helst, har vållat mig lite huvudbry. Att det är Vallen, att det är Jönköping Södra som har spelat och att det är en betydelsefull match som spelats och vunnits står helt klart. En kvalmatch borde det vara och då har vi kval 1945 (Tidaholm), 1947 (Ludvika) och kanske 1959 (Luleå). Den senare var jag själv på och den kan avskrivas omedelbart.

Publiken vällde in…

Började leta i tidningslägg om kvalet mot Tidaholm 1945, men kunde snart avskriva detta. Det avgjordes nämligen i en tredje match på neutral plan. Men måndagen den andra juni 1947 skriver signaturen Kåbeus, den legendariske sportskribenten Bertil Möllerström: ”När slutsignalen gick, stod inte publiken att hejda. Den vällde in på planen och fick tag i sina favoriter, som hissades under ändlöst jubel och sedan buros från plan. Det var ett slut på kvalen, som sannerligen inte hade med några ledsamheter att göra.”

Reserv kallades in

Annons

Nu har vi bildtexten till bilden. Arenan är Vallen och Jönköpings Södra har just slagit Ludvika med 1-0, men dramatiken var stor. Den började redan den 26 maj i Ludvika då Södra var tvingad att ställa upp med reserv för Kalle ”Låda” Andersson, en av de tongivande spelarna under säsongen. Reserven, som kom att spela huvudrollen i detta kval, hette Eigil Hagberg. Rubriken, med nästan krigsstorlek på typsnittet löd: Kvalseger men tragedi på Hillängen.

Kvalseger men tragedi

Sven ”Timpa” Simonsson hade börjat redan efter 20 minuter med att placera Fred Anderssons passning i nätet. Åtta minuter in på andra halvlek kom då händelsen som kallades ”tragedi”. Fred Andersson, den ytterst duktige vänsteryttern fick benet avsparkat i en duell. Det återstod då 37 minuter av matchen och på denna tid fick man inte sätta in avbytare. Södra fick avsluta med 10 man på plan. Kalle ”Lådas” ersättare Eigil Hagberg fick en passning från ”Timpa” och så ledde de gröne med 2-0. Ludvika fick dock till en reducering, men Södra återvände till Jönköping med en seger. Ett uttalande i omklädningsrummet får dock vara talande för dåtiden: ”Vi hade hellre förlorat med 10-0, än att bli av med Fred!”

Ytterligare skador

Den 1 juni är det retur på Vallen. På Vallen var det lite mer än 10 000 åskådare. Efter tolv minuter kom denna dags katastrof för ”de gröne”. Sven ”Timpa” Simonsson blev så illa behandlad att han tvingades att lämna plan, utburen på bår. Återigen stod Södra inför det faktum att de skulle spela med bara 10 man i de resterande 78 minuterna! I andra halvleks sjunde minut hände det dock, vi låter Kåbeus rapportera: ”Wallin klackade ut en perfekt passning till Hagberg på högerflygeln, som var med på noterna, satte full speed mot mål och sköt i rätta momangen en knallhård boll, som för säkerhets skull svedde bortre stolpens insida och var helt otagbar”. Södra höll sedan tätt med reducerat manskap och uppflyttningen till allsvenskan var åter ett faktum.

Reserven blev stjärna

Den räddande ängeln i kvalmatcherna var inte en av de stora profilerna under året. Timpa gjorde visserligen ett av målen men medverkade inte de båda matcherna. Calle ”Låda” var även han en skugga av sitt normala jag och Fred Andersson fick ju inte heller bidra hela tiden. En slitvarg och arbetsmyra som får högsta beröm är Ivar Eidefjäll, som kom att bli proffs i Italien. Men hjälten var reserven Eigil Hagberg. Två av lagets tre mål i kvalspelet gjordes av reserven. Sedan blev detta lag som vann kvalet 1947 det mest lyckosamma Södra haft. Kan dagens Södra kopiera dem??…

Källa:

Jönköpings Posten