Annons

Vid en födelsedagsuppvaktning före jul kom gästerna att diskutera de stora förändringar som skett i samhället de senaste 50-60 åren. Jag tog då Mariebo som exempel på ett stadsområde som genomgått stora förändringar.
Åsenvägen var redan på slutet av 1940-talet en hårt trafikerad väg med mycket genomfartstrafik men ändå bara stensatt upp till Birkedalsgatan. Fortsättningen ut mot Axamo var grusväg. Marieboområdet hade år 1921 trots närheten till Vattenledningsverket ännu inte fått dricksvatten anslutet men det fanns ett principbeslut om pumpning av vatten till Dunkehalla och Mariebo. Detta hade dock inte kommit till utförande på grund av kristidsförhållandena under åren 1914-20. Med tiden hade det utanför den fastställda stadsplanen uppstått flera mindre samhällen som t ex Torpa, Mariebo och Juneholm. Kungl Majt fastställde 1913 ny stadsplan som även gällde Mariebo.

Jönköpings första folkpark
År 1880 bildades Jönköpings stadsmissionsförening men delades senare i tre församlingar. Formellt var församlingarna förenade i stadsmissionsföreningen som ägde Gamla missionshuset och Immanuelskyrkan samt några missionshus, bl a det i Mariebo. Föreningen hade omkring 1.000 medlemmar år 1920. Missionshuset i Mariebo är nu sålt.
Jönköpings första folkpark låg i Mariebo med ingång från Vattenledningsvägen. Man arrenderade sex tunnland skogsmark våren 1906. Staden anlade 1908 en gångbana till parken från Junebro (ungefär vid Ståltorpsgatan), varför en ingång inrättades även från öster. År 1911 var pengarna i fackföreningarna delvis förbrukade på grund av storstrejken och man orkade inte betala arrendet varför parken stängdes efter sex år. Folkparken vid Munksjön startades först 12 år senare.


Vattenledningsvägen idag. Foto Gunnar Berglund

Syrliga karameller och lösmjölk
Södra Vätterbygdens Folkhögskola byggdes i etapper - de första husen uppfördes år 1930. Den kände arkitekten Carl Nyrén har mellan 1945 och 1984 ritat tio av 17 byggnader på folkhögskolans område i norra delen av Mariebo. Skolan har avstyckat mark som använts till bostäder under de sista femton åren.
För den lilla folkmängden i Mariebo fanns det på 40-talet god tillgång till (när)butiker. Jönköpings Mejeriförening drev affär med två separata avdelningar - en för specerier och en för mjölk. Den köptes som "lösmjölk" i två eller tre liters spann. Zackeus Jonasson hade en speceriaffär i övre Mariebo. Om jag hämtade varorna som mamma beställt hos honom fick jag en påse syrliga karameller för besväret. Den ursprungliga, ganska enkla affären revs när Jonasson byggt en ny fastighet med affär i bottenvåningen och bostad en trappa upp. Det fanns dessutom, i området vid mjölkaffären, charkuteriaffär och bageri.

Fotbolls-Ivar flyttade till Mariebo efter proffslivet
Marieboborna hade inte mindre än tre handelsträdgårdar att välja mellan - Nyströms, Björks och Fredborgs. Det fanns en kiosk vid Ängsdalsgatans mynning i Åsenvägen, ofta kallad "Kommer Straks". Familjen Bogeland hade hönsgård vid Mångatan. Längre fram fanns en damfrisering vid Furuliden. Falks Bil AB uppförde i början av 50-talet bilverkstad vid Åsenvägen 39 , med infart via Nystrandsgatan. När Ivar Eidefjäll återvände till Sverige efter proffssejouren i Italien hade han keramikkonstnären Ina med sig. Hon öppnade ateljé vid Förborgsgatan. Idag finns bara en pizzeria och en damfrisering. Livsmedelsaffären verkar inte ha någon framtid.

Mariebo IK flyttade in hos NTO
NTO-föreningen 1658 Maria var intimt förknippad med Mariebo ända från bildandet 1905. Man drev sommarhemmet Solskog i närheten av Axamo 1923-1967 med många fester för allmänheten. Där och i hyrd lokal i Mariebo uppfördes teaterpjäser och folklustspel, trots problem med hyresvärden. I samarbete med Västra Andelstvättföreningen byggdes med statliga lån NTO-gården som invigdes 1958. NTO:s tonårsgäng , som under flera år leddes av Fred Andersson, drev med framgång ungdomsverksamhet ett tiotal år från 1954. NTO fusionerade med IOGT 1970.
Tvätten lades ned 1993. Assyriska Babylonföreningen driver nu sin verksamhet i f .d. NTO-gården.
Mariebo IK bildades 1958. NTO:s tidigare hyrda lokaler stod tomma men de var myckrt nedgångna. Idrottsföreningen fick hyra och reparerade med inflyttning 1960. Föreningen köpte sedan fastigheten 1961 för 9.000 insamlade kronor. Kommunen löste in fastigheten 1975 för att kunna bygga Klockarpsleden och köpte även några år senare NTO-gården, Åsenvägen 47. Mariebo IK fick 1977 ett förvaltningsavtal på byggnaden. Idrottsföreningen flyttade 1987 en paviljong till Mariebovallen och invigde den nya idrottsanläggningen 1993. Kansliet flyttade slutligen 1996 till Mariebovallen. Föreningen har en mycket omfattande ungdomsverksamhet och har varit särskilt framgångsrik med damfotboll.

Kändisar lockas hit
I Mariebo bor enligt Wikipedia sångerskan Amy Diamond. Rolf Wirtén som var folkskollärare i Jönköping 1954-59 och skoladministratör 1960-84, riksdagsman 1966-83 hade flera ministerposter mellan 1978 och 1982. Wirtén som bodde i Mariebo ett 20-tal år blev till slut landshövding i Östergötland.


Bilderna är tagna av Gunnar Berglund som även sammanställt texten. Fakta har hämtats ur Sigvard Lindqvists artikel i Gudmundsgillets årsbok 1983 "Jönköpings första Folkpark" och i Jönköpings stads historia del IV 1984. Ett tack till Mariebo IK:s kansli som plockat fram uppgifterna om klubbens utveckling. Då artikeln gäller en tidsperiod av mer än 100 år kan fel lätt uppkomma och vi tar tacksamt emot kommentarer och rättelser.