Annons

Annat var det för 47 år sedan, 1968, när jag och Björn satt tillsammans med 3 000 andra, därav 300 tillresta Södrafans, på ett kallt och ruggigt Råsunda. Det var plusgrader, men de var ensiffriga och regnet drev i skyar in över den allt annat än välkomnande gräsmattan.
Jag hade varit på Råsunda en gång tidigare, det var den 26 september 1965 och inför 52 943 personer förlorade Sverige till Västtyskland den avgörande matchen med 2-1.
1968 var stämningen en annan. Ingen nationalsång, inget klang och jubel, bara grå och trist kvalmatch. Allt skulle avgöras. Jag och en Björn hade tagit tåget upp tillsammans med några likasinnade och vi satt under tak och frös.

Annons

Något så ovanligt som en utvisning
Kvalet 1968 var en krånglig historia. Två platser skulle fördelas mellan Sandviken, Landskrona, Södra och Sirius. Lagen möttes i en enkelserie och alla hade en hemmamatch, en bortamatch och en match på neutral arena.
Södra startade inför 10 500 åskådare i hällande ösregn på Vallen. Det blev en målsnål tillställning som ”Goggo” Johannesson avgjorde med ett långskott i målvaktens vänstra kryss. Sirius klarade samtidigt av Landskrona hemma.
Nästa match för de gröne var Landskrona.  Södra tog ledningen genom Christer Hallgren, men sedan hände det absolut oväntade. Södras gentleman Sonny Nordqvist, som knappt hade haft en frispark emot sig under hela säsongen blev utvisad.
En utvisning i fotboll 1968 var extremt ovanligt. Detta år skedde ingen utvisning i division två och i allsvenskan blev ”Nacka” Skoglund och ”Knivsta” Sandberg utvisade. Sonny sällade sig nu till denna namnstarka skara, men vi som inte ens hade varit i Landskrona skrev under på att det var omöjligt att Sonny skulle visas ut.  Justitiemord skrev tidningarna dagen efter och som sagts ovan en mer just och korrekt fotbollsspelare än Sonny fanns inte vid denna tid. Men domaren dömer, hur han gör det får historien betygsätta. Landskrona spelade med en man mer och kvitterade och matchen slutade 1-1. Samtidigt tvålade Sirius till Sandviken och Sirius var klara för allsvenskt spel.

Tåg mot firandet
Läget 1968 var något snarlikt förra lördagens. Ett lag klart för allsvenskan, Sirius, och ett lag som kunde gå dit. Södra behövde bara oavgjort. De spelmässiga förutsättningarna var inte direkt strålande på nationalarenan och Sirius motivation kunde varit större i det ruskiga vädret. Desto mer hade Södra att kriga för och man vann till slut med 3-2 efter två mål av Christer Hallgren och ett mål av ”Goggo”. De fem mål som gjordes på tre matcher gjorde alltså ”Goggo” och Christer.
Sedan blev det för Björn och mig att åter sätta oss på tåget och sakta rulla hem genom ett kallt och grått Sverige. Södra flög, vilket innebar att de kom hem tidigare än vi och därmed missade jag mottagandet i sta´n. Polisen hade enorma problem med att ordna bilköerna upp till Axamo och när så småningom Anders Wendel som förste man klev ur planet fanns enligt uppskattningar mer än 3 000 uppsluppna södraiter på plats.

Ny arena på gång
Välkomnade gjorde i tidsordning: Södras ordförande Kurt Berqvist, drätselkammarens ordförande Harry Sandberg, stadsfullmäktiges ordförande Stig Lagerberg och fritidsnämndens ordförande Thure Bomgren. Den senare sade i sitt tal. ”Nu åker spaden i jorden för en ny arena redan i februari 1969. Tyvärr blir den inte färdig förrän 1970, men nu kan inget hindra att ett bygge blir av!”.
Se det var en stor sportsöndag den 27 oktober 1968 . Södra gick upp i Allsvenska och smålandsglädjen var stor eftersom dessutom, lite vid sidan om, en klubb från Växjö vid namn Östers IF för första gången vann allsvenskan. Hur det sedan gick med ”spaden i jorden” kan kanske bli föremål för en nyartikel. Den skulle byggts på Rosenlund i anslutning till Elmia, men måhända var det tjäle, för spaden kom verkligen inte i jorden.


Källa.
JP den 28 oktober 1968

Var ni på plats förra gången? Berätta gärna i kommentatorsfältet.