Annons

Med risk för att ägna mig åt något jag verkligen avskyr, reklam i journalistisk text, så kan jag inte låta bli att uppmärksamma en eventuell affärsöverlåtelse i stan. ”Mäster Gudmunds Källare är till salu!” Denna legendariska servering skall få ny ägare och därmed nog om detta. Men stället är gammalt, öppnades för allmänheten den 1 maj 1930. Det är med andra ord snart 85-års jubileum. Och det finns en intressant historia jag gärna vill återge.

En nykter restaurang
I den öppningsannons som jag bifogar står bland annat: ”Vita bandet öppnar med maj månads ingång i Jönköpings-Postens hus Kapellgatan 2, MÄSTER GUDMUNDS KÄLLARE, alkoholfri restaurang i medeltida miljö.”
Vad var då Vita Bandet?  Vita Bandet var och är en nykterhetsrörelse byggd på kristen grund och som så många av nykterhetsrörelserna, med sitt ursprung i USA. Rörelsen startade i Ohio USA och som ett tecken på att man deltog i manifestationerna mot dryckenskapen bar man ett vitt band kring armen. Därav namnet. Till Sverige kom rörelsen 1897.

Annons

Hamrin hade ett finger med
En av de drivande i Jönköping till att starta en alkoholfri restaurang var borgmästarinnan Saide Dahlbäck som var ordförande i föreningen och borgmästare Oscar Dahlbäck, som var ordförande i den andelsförening som skulle driva restaurangen. Två andra livaktiga medlemmar i styrelsen var Josef Hamrin och hans hustru Beda och här har vi koppling till och förklaringen till varför hela källarvåningen i det nyuppförda tidningshuset på Kapellgatan rymde en restaurang. Men starten hade varit minst sagt besvärlig.

Strid om namnet
Dahlbäck hade under sin tidigare yrkesbana som borgmästare i Vadstena där startat ett nykterhetskaffe, som gick under namnet Gillesstugan och han funderade nu över namnet på stället i Jönköping. Om det redan fanns en Gillestuga i Jönköping, vi hade ju ett café med det namnet på Kungsgatan eller om det var andra orsaker låter jag var osagt. Men med kopplingen till Viktor Rydbergs Vapensmeden togs namnet Mäster Gudmunds Källare. Det intressanta är att året innan, 1929, så hade just Oscar Dahlbäck varit med och grundat Mäster Gudmunds Gille, hembygdsföreningen. Eftersom medlemmarna i hembygdsföreningen ansåg sig ha varit först ut med namnet och absolut inte ville förknippas med näringsstället uppstod en strid där borgmästaren stod som en åsna mellan två hötappar. Nåväl, det blev som det blev och källaren fick leva kvar.

Räkmacka på taket
Ett av syftena med att driva rörelsen var att tjäna in pengar för att kunna driva det hem Vita Bandet hade vid Vistakulle för utarbetade mödrar. Stället hette Mors Vila och ligger fortfarande kvar utmed Vistakullevägen, i dag dock som privatbostad. Till denna inrättning kunde utslitna mammor få komma en sommarvecka, slappna av från vardagens mödor och får vila och mat (se äldre bild). Vita Bandet drev på detta sätt social verksamhet.
Källaren har också drivit verksamhet på annat håll än i de till medeltidsstil utsmyckade lokalerna i källaren. Raka motsatsen var Gudmunds Terass på Frälsningsarmens hus i hörnet Västra Storgatan-Klostergatan högst upp på taket(se bild). Där, med en vidunderlig utsikt över Vättern, om man hade tur och fick bord åt den sidan, kunde man njuta en räksmörgås redan på 1960-talet. Men det fick bli en kaffe eller en te till, starkare drycker serverades inte.

Först med plankstek
Avslutningsvis en historia om en maträtt som får mitt snålvatten att rinna. Jag avåt den första gången på Mäster Gudmunds Källare och jag påstår, rätta mig om jag har fel, att det var här den introducerades. Det var min lärare i matlagning, Herbert Pöder, som serverade en fantastisk plankstek. Något som jag då inte hade hört talas om, men som idag lagas i var mans kök. Det var en lika stor kulinarisk överraskning som när jag första gång åt Filé Mignon på Stora Hotellets Taverna. Men det får bli en annan historia.


Källa
Jönköpings-Posten 29 april 1930
Gudmundsgillets årsböcker