Annons

För några veckor sedan skrev jag om stadens äldsta hus, Hovrätten och konstaterade samtidigt att vi har tre 1600-talsbyggnader i staden: Hovrätten, Kristine kyrka och Gamla Rådhuset. I dag har turen kommit till den sistnämnda. För att hitta en illustration hur den såg ut på 1600-talet har jag tvingats att ta till Erik Dahlberghs ritningsförslag från 1692. När Gustav II Adolf flyttade staden till östra sidan av Kanalen innehöll stadsplanen ett torg och ett Rådhus. Det uppfördes cirka 1620, var av trä och försvann ur tiden vid en stora stadsbranden 1691.

Landshövdingen ritade huset…

Annons

Landshövding i Jönköping var då ovan nämnde Erik Dahlberg (landshövding 1687-93) och han gjorde snabbt ett ritningsförslag och utverkade extra pengamedel från Kunglig Majt. Han hade kungens öra och var en mycket framgångsrik man. När man så småningom får Rådhuset färdigt, 1699, är han inte landshövding i Jönköping längre utan har dragit vidare för andra arbetsuppgifter i kungens tjänst. Innan han drog vidare hade han förutom att han gjort ritningar till Rådhuset även ritat Kristine Församlingshem (då skola) och Slottskapellet. Dessutom såg han till att Huskvarna fick Jönköpings Gevärsfactori och därmed början till den världsledande industri vi idag har i Vapenfabriken.

Här satt fångarna

På bilden igenkänner vi dagens Rådhus men de två flygelbyggnaderna, förbundna med huvudbyggnaden via två körportar finns ej mer. Huset har brunnit två gånger, 1716 och 1785 och efter den senare branden återuppbyggdes inte flyglarna. Stadens hembygdsförening Gudmundsgillet erbjöd sig på 1950-talet att finansiera återuppförande av flyglarna, men detta kom inte till stånd. En annan avvikelse är taket som efter bränderna har fått ett enklare utseende. Dessutom förstorades fönstren i den översta våningen, dock inte det mittersta, där sitter stadsvapnet i vägen.

Flyglarna uppfördes för att härbärgera fångar bland annat. Den ena för kvinnor den andra för män. Dessutom skulle stadens våg vara inrymd i en av dem. För att tulla varor måste den del vägas. I anslutning till Rådhuset fanns även stadens skampåle, där vissa straff fick avtjänas. Denna påle gick under benämningen ”kåken” och kallades så i alla svenska städer. Varför vi har fått ett idrottshus i staden som kallas ”Kåken” är ett av dessa namn jag undra över? Det är väl ingen skam att spela handboll eller för den delen innebandy??

Vad ska man göra med Rådhuset?

Gamla Rådhuset är en av stadens byggnader som man inte riktigt vet vad man skall göra av. På grund av visst byggnadsteknisk skydd kan man inte göra vad som helst. Sedan stadens tjänstemän tar sitt pick och pack den 6 november 1914 och går till ”nya” Rådhuset så har användningen varit oklar. Den var en tid Museum (Norra Smålands Fornminnesförening), ett tag huserade Sveriges Radio där och numera hyr Svenska kyrkan huset. Tänk om inte vissa byggnadstekniska begränsningar fanns vilken fin Rådhusrestaurang vi kunde ha haft och kanske sluppit se diverse missprydande element på torget.