Annons

Det är nog många Jönköpingsbor som dagligen färdas genom Rosenlund, som föga anar vilken skatt som ligger dold i trädgården vid Rosariet. På grund av försummelser från våra folkvalda av alla politiska inriktningar, har denna byggnad stått oanvänd i snart tio år. Men nu kanske det kan bli en ändring på detta. Ett förslag på detta har nämligen lagts fram i mars 2014 av Stadskontoret Jönköpings Kommun. Uppförd 1788 har huset en gammal och intressant historia. I mer än 200 år var den i släkten Posses ägo, det var vice presidenten i Göta Hovrätt Gustaf Mauritz Posse, som byggde Herrgården. År 1894 övertogs den av en annan mycket intressant man i Jönköpings stads historia, häradshövdingen Gustav Lindman. Han var förutom häradshövding, stadsfullmäktiges ordförande, chef för Systembolaget i Jönköping och bankdirektör. Han saknade egna barn och det var han som 1936 sålde Herrgården till Jönköping.

Annons

Familjebostad
Byggnaden var uppförd som en ståndsmässig bostad till en familj, som inte ville bo inne i stadens minst sagt dåliga miljö. Låt oss bara erinra oss att 1710 omkom en tredjedel av stadens befolkning i böldpest. Familjen Posse, som hade haft en bostad utmed Hovrättstorget, fick då en möjlighet att via släktskap förvärva en stor markresurs från kronan. Det var detta som blev Rosenlunds Herrgård och ett mönsterjordbruk i stadens utkant. Mauritz Posse var tillsammans med kronprins Karl Johan, sedermera Kung Karl den XV Johan, en av grundarna till Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.

Det är i den senare rollen som vi skall se hans insats för jordbruk och framförallt den trädgård, i dag kallad Posses Barockträdgård, som han anlade på Rosenlund. Där den ligger dold under en engelsk 1800-tals trädgård och för säkerhets skull även jordmassor från senare tid, så är det en skatt som vi bara kan spekulera om.

1700-talskök
Själva byggnaden är genom Jönköpings Kommuns försorg i ett utomordentligt skick utvändigt och med mindre insatser kan man återskapa den miljö som Gutaf Posse och hans namne Lindman använde som sin bostad. Övervåningen innehöll utrymmen för samvaro och sovrum och i bottenvåningen fanns ekonomiutrymmen och rum för personalen. Fortfarande idag finns det gamla 1700-talsköket i så gott som oförändrat skick, enbart moderniserat ungefär 1850 med en järnspis av Norrahammars Bruks fabrikat och de gamla källarvalven, tidigare köksförråd år kvar. Enbart fantasin kan sätta stopp för vad dessa skulle kunna användas till. Mycket av exteriören är original, så är till exempel taket från 1788 av skifferplattor helt intakt.

När nu kommun har beslutat att behålla Herrgården är det alla vi kommunmedlemmar som skall bidra med goda idéer och gärna ge förslag om vad man skall använda den till. Personligen ser jag massvis med möjligheter.