Kommunens stadsbyggnadskontor vill att större hänsyn ska tas till att se till att det finns bra grönområden på alla tätorter i Jönköpings kommun. Man vill också veta vilka naturområden som kommuninvånarna själva tycker är viktigast att behålla och vad de tycker om utemiljön i Jönköping.

Här finns de värdefulla arterna

Antalet hotade arter varierar i kommunen. I det branta landskapet vid Vättern finns fler än i sk..

Här finns de värdefulla arterna

Antalet hotade arter varierar i kommunen. I det branta landskapet vid Vättern finns fler än i skogslandskapet en bit i från Vättern, till exempel Bottnaryd, Tenhult och Lekeryd, där endast få eller ingen av dessa arter finns.

Typiska nyckelbiotoper, som det kallas, är olika sorters ädellövsskogar och ädellövsträd, barrskogar, barrträd, barrblandskogar, barrnaturreservat, raviner, bergbranter, olika sorters sumpskogar, strandskogar, bäckmiljöer, olika sorters igenväxningsnatur med betesmark, lövängsrest, skogsbryn, lövträd, hassellund, lövskogslund och lövskog.

Delar med många viktiga nyckelbiotoper finns i Granbäck-Häggeberg, den branta Tabergsdalen, Tabergsån-Lillån, sluttningen Strömsberg-Bondberget, östra Vätterbranterna i Huskvarna och Vista kulle.

Kommunen har sedan 2016 en särskild grönstrukturplan för Jönköping/Huskvarna och Bankeryd. Men stadsbyggnadsnämnden väntas på torsdag fatta beslut om att utöka planen till att omfatta samtliga tätorter i kommunen.

– Vi vill att de gröna områdena vi har ska hålla ihop som ett bra stråk och att man ska kunna ta igenom de gröna områdena på ett bra sätt, säger Katarina Broms från stadsbyggnadskontoret.

Fynd har hittats

Det konstateras att man i stora drag har levt upp till målet att behålla storleken på grönområden och närhet till grönområden de senaste åren, men naturen har också förändrats till det negativa för en del arter. Vid något tillfälle har kommunen också missat att ta hänsyn till effekterna för vissa arter.

– Vi håller på och sammanställer en kartläggning av ekosystemet och väntas vara klara om en eller två månader. Förra sommaren började vi också inventeringen av de kvaliteter i ett naturområde som tilltalar människor. Det kan handla om mötesplatser, barnens lek, vidsträckta vidder, vild natur och kulturvärden, berättar kommunekolog Helen Bjurulf.

Hon tycker att det är en svår balansgång att både ta hänsyn till naturen och exploatering av mark.

– De senaste tio åren har vi hittat spännande fynd i de branta sluttningarna vid Vättern. De finns bara på ett fåtal platser i landet. Vi håller på med en utredning vad vi har för värden och vilken koppling de har till odlingslandskapen. Rapporten ska bland annat visa vad som händer om vi bygger på åkermark. Hur påverkas arter knutna till odlingslandskapet?

”Är inte bra”

Helen Bjurulf berättar att kommunen numera inte bygger på åkermark och hon ser det som positivt att grönområdena i kommunen nu ska ses över. Syftet är att se vad som saknas och var ett grönområde kanske inte behövs i samma utsträckning.

– Vi har mycket grönområden, men att vi byggt på åkermark är naturligtvis inte bra. Det är lätt att bygga på åkermark, men vad får vi för natur om vi bygger på för mycket mark där det en gång har vuxit träd? Det kan handla om hassellundar som vuxit där i 100 år som ryker, säger Helen Bjurulf.