Annons

Trots alla bränder och trots de förmåner byggare av stenhus kunde få, hade Jönköping under stormaktstiden övervägande trähusbebyggelse - gråa, timrade hus med torvtak. Stenhusen från medeltiden och framåt var ofta av offentlig karaktär. Jönköpings slott, Franciscanerklostret, Göta hovrätt och Kristine kyrka har en gemensam nämnare, sandsten från Trånghalla. Vi har inte funnit några belägg för att Gamla rådhuset är byggt med sten från Trånghalla. Förmodligen hade stenbrottet vid den tiden inte längre sten, värd att bryta.

Slottet
Vid jul år 1278 vistades Magnus Ladulås på Jönköpings första befästning (borg eller slott), vilket framgår av brev som kungen skrev där. Stadsstrukturen framträder under sent 1200-tal. Under slutet av 1300-talet är staden sista utpost mot Danmark. Riksgränsen går bara några mil söderut och läget kräver nya försvarsanläggningar. Staden expanderar och stadens privilegiebrev från 1284 gäller tillstånd till två ytterligare marknader. Första hälften av 1400-talet har perioder av politisk stabilitet och välstånd skapas. Vid nyår 1544 beslöt man bygga fyra bastioner vid slottet. Klosterbyggnaderna övertogs av kronan på 1540-talet. Efter branden 1567 var slottet en ruin under hela Johan III:s regeringstid. Läget gentemot Danmark skärptes och 1576/77 gav kungen order om leverans av timmer bl a till täckning av slottsmuren. Sten till byggnader hämtas från Omberg med skutor över Vättern och från närmaste stenbrott i Trånghalla. Småland skulle övervakas från slottet efter den blodiga Dackefejden samtidigt som Sverige behövde en starkare gränsfästning. Enligt slottsräkenskaperna 1613-14 betalades stenhuggarna som "brutit sten och honom slät huggit".

Annons

Göta hovrätt
I november 1634 utfärdades kungligt brev om inrättande av Göta hovrätt. Namnet var först "hovrätten i Jönköping" men benämningen Göta hovrätt började användas 1646. I början arbetade hovrätten i lokaler på slottet men 1636 beslöt man uppföra en byggnad i sten. Stenen roddes på pråmar från Trånghalla till byggnadsplatsen. Byggnaden togs i bruk 1650 men var då inte på långt när fullbordad. Taket av plåt kom på plats först på 1690-talet. Alla fasader och gavlarna på taket var klädda med finhuggen sandsten. Mittpartiet mot torget upptas än i dag av en hög dubbeltrappa i sandsten.

Kristine kyrka
I mars 1646 tecknades avtal med slottsbyggmästare Gottwaldt om uppförande av kyrkan. Ritningarna hade Hans Fleming upprättat. Grunden lades 24 juli 1649. Man byggde en egen limugn för kalkbränning. Sten fraktades sjöledes, från Trånghalla med pråmar och från Omberg med skutor. Magistraten försökte 1654 få ett kompani soldater att röja jord och vatten som "kommit upp på stenbruket i Trånghalla" men Km:t avslog begäran. Stenhuggarna fick därför resa 14 dagar i förväg och bryta sten. Mäster Hindrich garanterade att det var sten till hela bygget men icke så stor att den kunde huggas alnvis. En sjöbrygga byggdes 1659 nedanför kyrkplan vid Storesjön. Tegel tillverkades i stadens tegellada. År 1666 rasade samtliga sandstenspelare. Gottwaldt blev ansvarig och ersättningsskyldig för de rasade pelarna och ruinerades. Rådhusrätten dömde 1662 tio personer, som misskött sin vakt vid en marknad, att på egen bekostnad skaffa tjänlig sten från bruket vid Trånghalla till pelare i den nya kyrkan som invigdes 1673. Tornet byggdes 1676-1686 men förstördes vid en brand 1790.

Gamla rådhuset
Ritningarna gjorde Erik Dahlbergh 1692 och grundstenen lades 4 maj 1696. Taktäckningen med gamla harnesk från slottet var klar 1699. Rådhuset brandskadades 1716 och den omfattande branden 1785 ändrade utseendet. Reparationen efter bränderna var slutförd 1794.

 

Fakta kommer från Jönköpings Historia I-IV 1917-21, Jönköpings stads historia 1-4 1963-83, Minnen Människor Platser 2010, Bo E Karlson, Jönköping - den nya staden, 2010. Bilderna har fotograferats av Gunnar Berglund som även sammanställt texten.