Annons

Som representant för vårt hästtäta Jönköpings län har jag drivit frågan om att inte utesluta ridning från friskvårdsavdraget. Ett oförsvarbart sakförhållande ur alla perspektiv.

Inom nuvarande regelverk finns utrymme för arbetsgivare att bidra till olika friskvårdsalternativ för sin personal. Det finns en rad områden som enligt Skatteverket klassas som skattefria motions- eller friskvårdsförmåner. Styrketräning, fotboll, ishockey klassas som avdragsgilla friskvårdsförmåner. Så långt allt väl, men även skrattgympa, körsång på arbetsplatsen, saltrum, Feldenkreispedagogik, gitarrlektioner, reflexologi, örtbad, rosenterapi, kallbad och bastubad är några anmärkningsvärda exempel på friskvård som arbetsgivarna kan erbjuda sina anställda.

Annons

Trots dess erkänt goda effekter för kropp och hälsa faller ridning utanför Skatteverkets definition av aktiviteter som klassas som skattefria motions- eller friskvårdsförmåner. Utöver de hälsofrämjande effekterna fyller ridning en viktig funktion för anställda med exempelvis olika funktions- och rörelsehinder, balanssvårigheter, ryggproblem och synskador för att bara nämna något.

Ridning är alltså Sveriges näst största handikappidrott. Ca 4000 ryttare med funktionshinder får genom ridning möjlighet till en meningsfylld och hälsofrämjande fritidssysselsättning.

Över en halv miljon människor rider regelbundet, den näst största idrotten i landet efter fotbollen, och av dessa är 450 000 kvinnor – alltså 90 procent. Det om något borde ju vara något som mana till eftertanke om man påstår sig vara en feministisk regering.

Att inkludera ridning som friskvård var även ett socialdemokratiskt vallöfte inför valet 2014, både av socialdemokraternas partisekreterare såväl som den blivande folkhälsoministern Gabriel Wikström. Ett löfte man nu irriterat gör allt för att komma bort ifrån, glömma och stoppa längst ner i skrivbordslådan.

Mats Green

Riksdagsledamot (M)