Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar.

Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta och/eller medlemsnytta, inte vinstintresse som drivkraft.

Förskolor, fritidshem, fritidsgårdar, hemtjänst, äldreboenden, biblioteksfilialer, anläggningar inom kultur- och fritidsområdet är exempel på verksamheter som kan drivas av stiftelser, ideella föreningar eller ekonomiska föreningar

Kungsportens Hemtjänst drivs med NON-profit , Lindgården, som drivs i stiftelseform är ett utmärkt exempel på en del i den sociala ekonomin i Jönköpings kommun. Kooperativet Olja är också en del av den sociala ekonomin i Jönköpings kommun. Ett annat exempel är Kulturhuset, som är mångfaldens hus.

Frälsningsarmén är också verksam inom den sociala ekonomin. Genom Vårsol driver de: förskola på Bymarken, ett stödboende för ensamkommande flyktingar och ett HVB-hem, båda inryms

Annons

i Frälsningsarméns fastighet på Västra Storgatan 21, Jönköping. Vidare har Frälsningsarmén ett familjecenter på Bredgränd i centrala Jönköping.

Kunskapen om den sociala ekonomin och dess betydelse för samhällets utveckling är låg i Sverige. Vi tycker att det är dags att få igång en debatt kring den sociala ekonomin och dess möjligheter till gagn både för medborgarna och Jönköpings kommuns utveckling. Detta gäller naturligtvis alla kommuner i vårt land.

Studieförbunden: ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Kulturens, Medborgarskolan, NBV, SENSUS, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan kan vara ett redskap för att öka kunskapen om social ekonomi och kan bidra till att den sociala ekonomin utvecklas.

Den sociala ekonomins styrka inför framtiden består i dess särart. Det ligger i dess natur att aktörerna inom denna del av ekonomin står nära medborgarna och därför har ett ständigt uppdrag att finna lösningar, som är bra både för invid och samhälle.

Verksamheten i den sociala ekonomin måste byggas underifrån. Social ekonomi kan inte beslutas eller kommenderas fram genom beslut uppifrån. Den sociala ekonomin i Jönköpings kommun och för övrigt hela landet ska byggas på jämbördighet och partnerskap.

Alltför sällan talar vi om att det finns en tredje del i ekonomin - en tredje väg - en möjlighet att komplettera de offentliga och privata delarna i samhällsekonomin och som på många olika sätt väsentligt bidrar till att förbättra välfärden och öka tillväxten. Denna tredjedel av den sociala ekonomin, är på inget sätt någon ny företeelse. Tvärtom har vi i Sverige, liksom Europa i övrigt, en lång tradition av sammanslutningar där människor går samman för att lösa gemensamma angelägenheter.

Vår fråga är nu: hur ska vi utveckla den sociala ekonomin i Jönköpings kommun?

Lars Pålsson Syll

Professor i samhällskunskap/nationalekonom

Hans Mannefred

Folkbildare/fristående samhällsdebattör