Annons

I en debattartikel i Jnytt 31/3 skriver Hans Mannerfred ett debattinlägg om kristnas situation i Kina och det är främst i detta jag vill stanna vid.

När FN bildades 1945 var mänskliga rättigheter, utveckling samt fred och utveckling och säkerhet de uttalade pelarna.

Kinakännaren och journalisten Jojje Olsson skriver i en artikel att dessa håller på att ändras väsentligt. Enligt rättsadvokaten Andrea Worden så är Kina ute efter att ersätta FN:s existerande ramverk för mänskliga rättigheter med en kinesisk version som fokuserar på ekonomisk tillväxt – man tar sig för pannan.

När Kina på nytt valdes in i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2016, beskrev statlig media spridning av mänskliga rättigheter som en viktig uppgift. Diplomater har också uttalat flera gånger att ”krossa det västerländska monopolet” som man anser existera kring frågan.

Annons

I juli 2018 drev Kina via statlig media igenom sin första resolution i detta råd, där materiellt välstånd och fattigdomsbekämpning framhölls som de viktigaste förutsättningarna för global förbättring av mänskliga rättigheter.

I en 96 sidor lång, oroande rapport pekar Human Rights Watch släppte i september förra hösten gällande mänskliga rättigheter i FN. Human Rights Watch :s ordförande Kenneth Roth underströk att Kina inte är det enda land som verkar illa för mänskliga rättigheter i FN, men att dess globala inflytande i kombination med den inhemska repressionen och Kinas status som medlem i FN:s säkerhetsråd.

Rapporten visade även hur Kina förföljer personal och experter som jobbar med mänskliga rättigheter inom FN. Flera organisationer och individer som Peking anser obekväma vittnade också ha stängts ute från möten inom FN. Lägger vi därtill Kinas ökade finansiering av FN-budgeten sker tämligen snabbt svartnar bilden än mer.

Det är svårt för oss som lever i en demokrati att förstå detta men jag är övertygad att vi kan pådriva och bilda opinion i denna fråga.

Slutligen skriver Mannefred att vi ska göra en folkbildningsinsats om situationen i landet med särskilt fokus om mänskliga rättigheter – och jag instämmer. Folkbildning är otroligt viktigt för vårt land – den har underskattats rejält de senaste åren - det är här civilsamhället är som allra bäst.

Daniel Fredriksson

Jönköping