Annons

En vanlig företeelse i dagens samhälle är tiggarna som permanent sitter vid stråk där många människor passerar vid livsmedelsbutiker, köpcentra osv. Det är ofta samma personer och de kommer från de fattigaste länderna inom EU såsom Bulgarien och Rumänien och många har en romsk bakgrund.

Romerna har ett väldigt utsatt läge i sina hemländer med rasism och diskriminering som återkommande inslag. Det är vanligt att romska barn inte slutför sin skolgång och med brister i utbildning är deras förutsättningar till drägligt liv rent ut sagt usla.

Dessa betingelser måste brytas men det görs inte via en butiksentré i Sverige, snarare är det tvärtom så att det kan cementera dessa människors utanförskap för de tillhör varken sitt hemlands system eller det svenska. En rumänsk tiggare måste få ihop minst fyra tusen kronor i månaden i Sverige för att kunna ha en bättre inkomst än jobbet med lägsta lönen i Rumänien. Det finns låglönejobb och i viss mån arbetskraftsbrist i Rumänien, dock är det svårt för många romer att få jobben, men det handlar många gånger om attityder från arbetsgivarnas sida.

Annons

Vi måste ställa tydliga krav på tiggarnas hemländer att de arbetar med problemen och att strukturella bidrag som slussas ut via EU går till rätt åtgärder för de här grupperna. Det är inte allmosor som är svaret på dessa problem, tiggarna har bara tydliggjort för många svenskar att vi har mycket arbete kvar att göra inom EU.

Det viktiga är att den fria rörligheten inom EU inte gör så att fattiga människor utnyttjas. Vi måste bli tydliga med att problemen inte löses genom att vi flyttar ett utanförskap i ett land till ett annat. För detta leder även till att familjer splittras och att utsatta barn blir ännu mer utsatta då föräldrar inte finns till hands.

Genom att göra så att vissa platser för tiggeri kräver tillstånd så tar man udden av tiggeri som affärsmodell. Allt tiggeri vid dessa platser kräver markägarens tillstånd. Detta leder till att intresset för det organiserade tiggeriet kommer att svalna, och därmed bryter man förutsättningarna för en icke önskvärd affärsmodell.

Carl-Johan Lundberg (M)

Kommunfullmäktigeledamot