Annons

För någon dag sedan valde kommunalråd Carin Berggren (M) att berätta för Jnytt om de hot hon utsattes för i våras. Det uppmuntras av åklagaren och politikern Anna Mårtensson (L):

— Om jag är den enda som talar om när jag blir hotad leder det till att jag tror jag är ensam om att ha blivit detta, men om fler berättar sanningen kommer hela bilden fram. Det är svårt att säga hur vanligt fenomenet är när statistik saknas, just för att folk låter bli att anmäla.

Många reaktioner kring kultur

Anna Mårtensson har själv känt sig hotad då hon själv var Jönköpings kommunalråd.

— 2011 var jag mycket i skottgluggen. Det hann inte ens gå ett halvår innan jag upptäckte vilken utsatt grupp jag hamnat i, men då var jag snabb med att polisanmäla.

Hon överraskades över att det var ämnet kultur som väckt så mycket ilska:

Annons

— Det blev en del otrevliga turer kring Kulturhuset konstigt nog. Jag har ingen förklaring till varför det blev så – det kändes väldigt oväntat. Men antagligen är det ett laddat ämne eftersom många människor själva berörs av det, förklarar hon.

Haft turen på sin sida

Som åklagare under 20 år har Anna Mårtensson däremot aldrig behövt motta några hot.

— Jag trodde att integrationsansvaret och alla jämställdhetsfrågor skulle leda till en del obehagligheter, men det har jag sluppit. Jag har nog kommit bra undan helt enkelt. Dessutom tror jag att det finns en acceptans kring att jag gör mitt jobb. Trots att mitt agerande kan leda till att någon hamnar i fängelse så får jag respekt. Jag önskar den kunde riktas även mot politiker, säger hon.

Inte könsrelaterat

Att kvinnor, som hon och Carin Berggren, skulle vara mer utsatta är inte åklagarens teori:

— Nej, även Mats Green blev attackerad när han stod i rampljuset. Jag tror mer det handlar om vilka frågor som är på tapeten, vilka målgrupper som känner sig hotade och hur mycket du syns, än vilket kön du har. Dock har jag fått bilden av att näthat tenderar att riktas mer mot just tjejer och kvinnor.

"Visa nolltolerans mot hot"

Att politiker väljer att inte anmäla då de känner sig hotade tror Anna Mårtensson beror på att det finns en rädsla att saker ändå inte ska bli uppklarade.

— De flesta tänker väl att polisen inte prioriterar hot eller att det är något man får räkna med i sin yrkesroll. Jag tycker däremot att det ska vara en nolltolerans mot detta. Vi behöver synliggöra problematiken och det gör vi genom att anmäla. Det är så vi markerar att vi inte tillåter hotande, dessutom hjälper det att ha dokumenterade uppgifter om någon skulle göra verklighet av hoten längre fram. Man kan även rådfråga någon som har erfarenhet, till exempel rodda med nationell säkerhetsansvarig.

Hot