Annons

Intresset av avrärrningsplatser är jag inte ensam om och jag har på Facebook blivit uppmanad att avhandla en av stadens avrättningsplatser. Vi känner med säkerhet till tre avrättningsplatser, eventuellt fem. Vi börjar med de osäkra.
En av dem har kallats Rackartorget och skall ha legat vid Östra Holmgatan i närheten av John Bauers fars sommarvilla. En rackare var bödelns dräng och hjälpte till med vissa sysslor i samband med avrättningar. Den andra osäkra är Dödsskallehöjden, utmed gamla Riksettan norr om ”nya” Råslätt och söder om gamla Råslätt. Men vi har tre säkra. Den yngsta är ”stadens galge”, som kan ses avbildad uppe på Dunkehalla om man tittar på Erik Dahlberghs fina gravyr, som finns på parkeringshuset Atollen. Den näst yngsta är Lurakulle vid Starrgatan och den absolut äldsta är den vi skall uppehålla oss vid idag, Lurakulle.

Annons

Osäker placering
Lurakulle, bara namnet kan göra en ”lurig”. Ortsnamnsforskare har hittat på en mängd förslag till lösningar, men jag tror inte vi förstör lördagen med detta utan mer försöker oss på en förklaring av var kullen finns. På Torpa, mellan Brahegatan 58 och 62 ligger en gräsbeväxt kulle och i alla nutida dokument kallas den för Lurakulle. Men är det rätt plats för den medeltida avrättningsplatsen?
I Gudmundsgillets årsbok 1946 får vi inte mindre än tre förslag på placering av Lurakulle. 1. Första alternativet Barnarpsgatan 124, som förr kallades Mosebacke. Andra alternativet Barnarpsgatan 110 eller det tredje, den kulle vi idag har på Brahegatan. På den nuvarande kullen låg förr torpet Solberga, därav namnet Solbergagatan i närheten.

Hittades skallar och benrangel
Här infinner sig ett antal frågor och tyvärr får vi nog inget svar på någon av dem. En graverande omständighet, som talar mot att vår nutida Lurakulle skulle varit avrättningsplats, är det faktum att avrättningar förr var ett stort spektakel och drog mycket folk. Därför förlades nästan alltid stadens galge till en kulle i anslutning till en större väg. Så är fallet med de övriga avrättningsplatserna i stan, men just Lurakulle ligger inte vid den gamla Laganstigen (Barnarpsgatan) utan en bit ifrån. Det finns dock uppgifter att när Brahegatan byggdes så hittades ”en massa skallar och benrangel där”. Det var vanligt att man begravde de avrättade i ovigd mark i anslutning till avrättningsplatsen. Detta togs då till intäkt för att Lurakulle var begravningsplatsen. Inga av dessa fynd finns dock bevarade.

Från bronsåldern?
Vi vet sedan en karta 1701 att i anslutning till Jordbronna har funnits ”Gambla Rättsplattz”. Den skall ha varit belägen 500 alnar från nyss nämnda bro. Så långt är vi rätt. Modern forskning ställer dock till det för oss. I en utredning, som Jönköpings Läns Museum gjort 2010, fann man vid en georadarundersökning spår som med allra största säkerhet indikerar en fornlämning under ytan, troligen en hällkista. Museets uppfattning är att högen är en gravhög från bronsåldern och inte en avrättningsplats.
Här står vi nu. Vi vet att stadens äldsta avrättningsplats har legat i trakten, men vi vet inte exakt var. Oavsett om det är en gravhög eller en avrättningsplats har Lurakulle dock i många generationer tjänat som kälkbacke åt barnen och framförallt som en smitväg mellan Brahegatan och Klostergatan när man var sen till skolan eller varför inte sen till spårvagnen.

Källor:
Gudmundsgillets årsbok 1946
Jönköpings  Museum Rapport 2010.32
Hjalmar Bjurulf Södra Vätterbygden
Melker Fredbrant Jönköpings Parker