Annons

Efter att för någon vecka sedan hamnat totalt fel beträffande en författare, får jag avlägsna mig från kulturen och ta till ett mig mer närstående ämne.
Dagens fantastiska bild, som jag har funnit via Facebook och vars upphovsman jag därmed inte känner till, visar en kö. En kö utanför ett hus, men var och när?
Var vet jag exakt, det är i hörnet Brunnsgatan-Västgötagatan mot norr. Anledningen till att jag kan vara säker på detta är skylten ”JÖNKÖPING UTMINUTERING”. Men när är mera osäkert. Vad är då utminutering?
Vi tar till Nordisk Familjebok. Utminutering kallas särskildt sådan detaljhandel med starka drycker, vhilken innebär försäljning till avhämtning eller försändning per rekvisition; vid utminutering får icke förtäring på stället ega rum.  Med andra ord som Povel Ramel skriver: ”Halsa dom därhemma”!

Annons

Pelles
Vad var då detta för en företeelse? Jo, det är början till det vi idag lite vanvördigt kallar ”Systemet”, och den första lokalen för detta låg i det hus som vi äldre Jönköpingsbor kallade Pelles eller möjligen Helmershus. Ett hus som tyvärr har fallit offer för rivningsraseri, dessutom på en grund som var felaktig. En tidig stadsplan bestämde att Brunnsgatan skulle breddas och bli påfarten till den nya Munksjöbron. Därför revs Pelles år 1967. Det var byggt 1901-02 av Jönköpings Spritförsäljningsbolag och i denna inrymdes förutom restaurang ett utminuteringsställe. Som bekant kom det inte att bli någon Munksjöbro i höjd med Brunnsgatan.

Nummer två i landet
Detta sätt att distribuera alkoholhaltiga drycker hade som grund det så kallade Göteborgssystemet, därav namnet Systembolaget. Göteborgssystemet infördes i Göteborg 1865 i en strävan att minska alkoholförtäringen i samhället och att det skulle skötas av icke vinstdrivande företag. Det intressanta är att Jönköping, som andra stad i Sverige, 1852 införde Göteborgssystemet, före Göteborg! Vi har alltid varit tidigt ute, åtminstone när det gäller alkoholbegränsningar.
Kopplat till Göteborgssystemet infördes motboken eller Brattsystemet efter dess upphovsman. Gissa var Ivan Bratt var född? Just det, i Jönköping. Motboken hade plats för stämplar som visade hur mycket man köpt ut och när man hade gjort det. Grunden för motboken var ett system med ransoner, man tilldelades helt enkelt en viss mängd av sprit, vin och öl under en tidsperiod.

Ingen motbok för kvinnor
Men vad köar man till på Systemet? Extrapris eller utförsäljning av utgående varor? Årets första leverans av Beaujolais som får börja säljas tredje torsdagen i november? Knappast varken den ena, andra eller tredje. Det är helt enkelt så att detta är första dagen på den nya perioden och alla som har haft ett stort sug i alkoholtarmen, kan plötsligt få tillgång till en ny ranson. Bilden visar enbart män i kön, vilket kan indikera att törsten är störst bland den manliga befolkningen. Så är det nog förvisso, men svaret är enklare än så. Kvinnor fick ingen motbok. Var de gifta skulle de få av mannens ranson och var de ogifta och hade uppnått en viss ålder kunde de mot särskild prövning få tillgång till en motbok. Dock var deras ranson mindre.

Motboken blev en lånebok
Motboken gav upphov till ett uttryck som var vanligt förekommande i slutet på ransoneringsperioden. ”Har Du nått kvar på boka?” Det var tillåtet att låna ut sin bok och att någon annan kunde använda sig av ransonen. Detta var ett vanligt förekommande fenomen. Jag har i min ägo kvar min fars motbok. En mycket intressant läsning. Far dog i december 1948, men boken är använd en bit in på 1950-talet! Förklaringen till detta finns ju i raderna ovan. Far ”nöttjade”, ja man sade så, inte starkt i någon större utsträckning, utan hade lånat ut boken till en släkting. Denne lyckades använda den flera år efter fars död. Kontrollen på denna tid var med andra ord inte speciellt stor.