Annons

Rådhuset, som minst sagt dominerar Rådhusparken, kallas ibland lite skämtsamt ”Vita Huset” och det är den 6 november i år, 100 år sedan det började användas som stadens och sedan kommunens förvaltningslokal.
Jag skrev redan 2010 en artikel om Rådhuset, fast jag ju egentligen skrev om Allmänna Läroverket för gossar. Det är ju så att redan 1867 stod byggnaden klar att användas som Elementarläroverk och var ritad av stadsarkitekten i Örebro J F Wijnbladh. Tidigare hade den högre utbildningen hållit till vid Kristine kyrka i det som idag är Kristina Församlingshem. Men antalet elever ökade dramatiskt, trots att det bara var gossar som fick tillträde och byggnaden blev för trång.

Något för politikerna på Hovrättstorget?
Det första man gjorde var redan 1881 när man tog bort gymnastiksalen i skolan och byggde det gymnastikhus, som än idag är Per Brahegymnasiets gymnastikhus. Detta är ritat av hovarkitekt J F Åbom. Det möjliggjorde ett antal nya skolsalar, men det var fortfarande trång. Man hyrde ett antal lokaler ”på sta´n”, men en annan lösning var nödvändig. Politikerna i staden tyckte att det var statens problem och var inte särskilt intresserade. Men, stadens administration hade växt och Rådhuset vid Hovrättstorget började bli för litet och då dök en lösning upp.

Annons

Tacka Per Brahe
Samtidigt lades ett antal mer eller mindre fantasifulla förslag fram om tillbyggnad av Läroverket. Dessa ansågs tillföra för lite till för stor kostnad och ett förslag om nybyggnation av ett Läroverk på den plats som var avsedd för stadens kyrka antogs. Det var bara ett problem som återstod att lösa och det var ekonomin. Och se nu dyker Per Brahe den yngre upp och räddar allt. Per Brahe  d y hade varit förutseende och donerat ett antal jordbruksfastigheter för underhållet av sin skola på Visingsö. Vid reduktionen 1681 räddades dessa tillgångar kvar, men resten av Brahes grevskap drogs in till kronan. Tillgångarna samlades i Visingsö skolegodsfond och omfattar än idag nästan 50 gårdar i inte mindre än tre landskap. När skolan på Visingsö lades ner 1811 överfördes, inte utan visst bråk, fonden till Jönköping, så att det högre skolväsendet i denna stad skulle kunna stärkas och byggas ut.
Det var inte första gången fondens pengar användes för högre skolor i Jönköping. När den ursprungliga Elementarskolan byggdes kom 30 000 kronor från fonden. När gymnastiksalen kom till stånd bidrog fonden med 50 000 kronor och när man skulle bygga nytt nu tillkom ytterligare 30 000 kronor. Denna tillsynes outtömliga fond finns fortfarande och bidrar varje år med ett antal stipendier till duktiga elever på Per Brahegymnasiet.

Till minnet av Gustav ll Adolf
År 1912 beslutas om en nybyggnad av skola och en ombyggnad av Läroverket till Rådhus. Byggarbetet gick fort och den 6 november 1914 skedde invigningen av det nya Rådhuset. Valet av invigningsdag var inte en slump. Stadsfullmäktiges ordförande direktör Hartman säger i sitt invigningstal: ”Man hade nämligen med denna akt ytterligare hugfäst minnet av den stora konung som på ett så kraftfullt sätt ingrep i vår stads utveckling!" Som bekant var det ju Gustav II Adolf som beordrade Jönköpingsborna 1612 att flytta staden till andra sidan kanalen och den 6 november är ju den dag när han avled under slaget vid Lutzen. 500 gäster firade invigningen av Rådhuset och det var festligt värre. Inte mindre än 4 elektriska lampor hade anbringats vid entrén.

Fått ytterligare en våning
Vad skiljer då på byggnaden som Skola och som Rådhus? Invändigt gjordes stora ombyggnationer, men utvändigt sparade man på pengarna. Skolan hade tre ingångar bredvid varandra i mittskeppet (se bild) och dessa ersattes av en. Två kolonner byggdes på ömse sidor av ingången och ovanpå dessa en balkong. Ja, det var det hela. Sedan har ju tyvärr Rådhuset byggts på med en våning 1940, ritat av statsarkitekten Göran Pauli, men det är bara att konstatera att även en utbildad arkitekt kan göra ett dåligt arbete.

Källor:
Gudmundsgillets årsbok 2014
Göran Åberg-Högre Allmänna Läroverket i Jönköping 1878-1968