Annons

Men nu till berättelsen om Junex, nästan en ”saga”, som innehåller både uppgång och fall. Historien börjar i en släkt Lundberg, som bedrev konfektionsindustri i företrädesvis södra delen av Sverige. En del av släkten slog sig ner i Hjälmsjö, varifrån den första delen av namnet Hjelme-Lundberg stammar.  

Junex kom från Jönköping
För att inte dra ut på skrivandet startar vi vår historia i Jönköping 1927. En av stadens många tändsticksfabriker, Junebro Spånaskfabrik (se bild), hade lagt ner sin tillverkning och ägaren Tändsticksbolaget sökte hyresgäster. John Hjelme-Lundberg och hans hustru Tora hyrde huset och startade en konfektionsfabrik. Huset låg vid Junebäcken på Ståltorpsområdet och blev så småningom en del av Svenska Fläktfabriken.
Namnfrågan var ett stort ämne, men man stannade för Junex, d v s latinets ex June. Ex betyder ju från och June var ju den första delen av Jönköpings gamla namn Junaköpunger. Lokalen i Jönköping var en ruggig lokal, mycket nersliten och med dåliga förhållanden för de anställda. Råttor sprang in och ut och det är väl typiskt att man hade en person anställd för att enbart fånga råttor.

Råttorna gav sig på knapparna
Tillverkningsmässigt satsade man på mansrockar av raglan- och gabardintyp. Även ulstrar var populära. Företaget växte och växte och 1934 hade det cirka 450 anställda. Expansionen gjorde också att man tvingades hyra in sig på Sahlströmska Ylleväveriet, senare Otto Janssons skofabrik, vid korsningen Östra Storgatan-Kilallén. Fabriksförhållandena var som sagt dåliga och när Tora och Hjelme såg att skinnknapparna till rockarna åts upp av råttorna insåg man att det var dags att bygga nytt. 
Jönköpings stad tillfrågades om möjligheten att köpa en tomt, men staden ställde sig helt kallsinnig. En förfrågan till Huskvarna stad gick bättre och här visade man stort intresse. En industri med företrädesvis kvinnliga anställda skulle vara ett fint komplement till Husqvarna AB, som företrädesvis hade manlig arbetskraft.

Annons

Höga krav
Huskvarna fick en industri som hade 450 anställda, men det var inte gratis. Junex ställde stora krav. En lämplig tomt kostnadsfritt, helst i ”skyltläge” vid stora landsvägen, och dessutom skulle en badplats iordningställas vid Vätterns strand för bolagets räkning. Huskvarna skulle bidra med halva byggnadskostnaden samt gratis dra fram el, vatten och avlopp. Junex å sin sida lovade att under 20 år tillföra Huskvarna ökade skatteinkomster. I stort sett gick staden med på kraven.
Beslut om byggnation fattades och efter vissa turer utsågs Erik Friberger till arkitekt för huset. Hjelme hade synpunkter på huset, men Friberger stod på sig och ritade ett hus i den dåtida byggnadsstilen, funktionalismen. Fribergers envishet prisas idag då Junex-huset är en av två huskroppar i Jönköping som medverkade till ”funkisens” introduktion och som fortfarande finns kvar. Automobilpalatset i Jönköping är den andra. Junexhuset anses i arkitektkretsar som ett av portalverken i den svenska modernismens historia.

Var på furstebröllop
Huset invigdes den 14 maj 1936 och invigningen var en påkostad historia. Över huvud taget kan man nog utan att ljuga alltför mycket säga att det i ägarfamiljen fanns ett visst intresse för pompa och ståt. Detta avspeglades inte bara i invigningen och lokalernas utseende, det färgade av sig på ägarnas privata liv i största grad. Deras boende, bland annat på villa Solvik på Rosenlund i Jönköping, och deras sällskapsliv, var minst sagt flärdfullt och de umgicks med många av världens stora. Ett litet exempel bara. Hjelme vistades alltid en månad på våren i Monaco och naturligtvis var han inbjuden som gäst till bröllopet mellan Grace Kelly och furst Rainier.

Mitten av 80-talet var det över
Så småningom kom den yttre verklighetenen ifatt verksamheten och hela Sveriges konfektionsindustri försvann mer eller mindre till andra platser i företrädesvis Europa med lägre produktionskostnad.  År 1960 överfördes hela ägandet till en bank med fodringar på Junex, aktier som lämnades tillbaka tre år senare. Sedan följde en uppehållande strid i väntan på slutet. Den 30 juli 1970 försvann Junex helt ur familjen Hjelme-Lundberg och samma år dog John Hjelme-Lundberg.
Junex drevs några år till av skilda ägare men i mars 1985 varslades de 17 kvarvarande i Nya Junex AB om uppsägning och en fantastisk industrihistoria i Huskvarna fick sitt slut. Idag har vi bara ett fantastiskt vackert funkishus kvar utmed Grännavägen och minnena förstås.

Illustrationen till dagens artikel visar i huvudsak inte det ”Vita Slottet” utan är ett fantastiskt kort taget av Conny Rich, som jag fått tillåtelse av Jonny Sandberg att använda. Kvällsbilden visar omledning av trafiken framför Junex i samband med bygget av motorvägen. Året är 1968.

Källor:
Kerstin Cewers: Det vita slottet vid Vättern
Småländska kulturbilder Visioner och vardagsarkitektur
Gudmundsgillets årsbok