Annons
Vidare till jnytt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Förtroendekris och vårdskuld utmaningar som regionen står inför

Pandemin är inte över. Samtidigt måste arbetet med att förbereda vården för att ta hand om den växande vårdskulden planeras och samverkas med de fackliga parterna. Det innebär att Regionen som arbetsgivare har två mycket stora utmaningar framför sig.

Ytterst handlar uppgiften om att se till att de som arbetar i vården får rätt förutsättningar att klara av det arbete som skall utföras. För att göra detta krävs tid för återhämtning, god arbetsmiljö och en fungerande dialog baserat på ett fundament av förtroende. Det behöver också märkas i lönekuvertet att den insats som görs av vårdarbetarna uppskattas.

Det finns emellertid en del hinder som försvårar möjligheterna att lösa de utmaningar som Regionen står inför. En grundförutsättning är att det finns ett förtroende. Men de flesta som har följt diskussionerna vet att vi tvärtom befinner oss mitt i en förtroendekris. Förtroendesituationen blir inte bättre av att Regionen trixar med siffror som försöker framställa Regionens vårdarbetare som högavlönade. Vid Regionstyrelsens sammanträde i maj ställde undertecknad frågan huruvida ett planeringsarbete för att klara av vårdskulden efter pandemin var påbörjat. Svaret som gavs då var att ett sådant arbete var initierat. Men fortfarande har ingen dialog kring den frågan ägt rum på ett ordentligt sätt med de fackliga parterna. Det förbättrar inte heller förtroendesituationen.

Ett sätt att påbörja reparation av förtroendet mellan Regionens ledning och medarbetarna vore att faktiskt gå medarbetarna och facken till mötes på åtminstone några punkter. Men än så länge har det varit mest ensidiga arbetsgivarbeslut och nej, nej och nej som har varit budskapet från Regionen.

En förutsättning för att lyckas reparera förtroendet och klara av den snart oundvikliga vårdkrisen är att Regionen också någon gång lär sig att säga ja. Det behövs en stor portion ”good will” och nya tag om Regionen skall ro i land den digra utmaningen som ännu finns framför oss.

Hur ser då egentligen vårdskulden ut och vilka skall är det som skall utföra det praktiska arbetet. Det handlar om tusentals uppskjutna operationer. Det handlar också om att antalet som sökt vård för infarkter, stroke, cancer och diabetes i många fall har mer än halverats.

Men även små enkla vårdbesök har fått stå tillbaka. Dessutom spås den psykiska ohälsan öka i spåret av pandemin inte minst allvarliga besvär så som depression och posttraumatiskt stressyndrom. Sammantaget innebär detta högst sannolikt att trycket på rehabilitering och psykiatri kommer att öka markant framöver.

Det är alltså inte bara de medarbetare som varit särskilt utsatta under vården på op-IVA som skall fortsätta att knoga på gränsen av sin förmåga. Även många andra personalgrupper och arbetsplatser kommer nu att belastas mycket hårt. Hur ser egentligen planen ut för att göra detta hanterbart och upprätthålla en god arbetsmiljö och tid för återhämtning?

Den politiska ledningen är faktiskt svaret skyldig och det är dags att man säger något vettigt och tar lite ansvar. De är duktiga på att skylla ifrån sig och gömmer sig bakom att det är många partier som styr tillsammans. Kristdemokraterna, Bevara akutsjukhusen, Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet den enkla sanningen är ju att de alla är medskyldiga till den rådande förtroendekrisen.

Vad är egentligen ert besked till fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, undersköterskor och all annan personal som kommer att belastas mycket hårt även efter pandemin?

Mikael Ekvall (V)

Regionråd i opposition

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel