Annons
Vidare till jnytt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Har följt HV i 40 år – visar dyrgriparna

 
SHL 2018/19
Visa alla artiklar

I 40 år har han följt sitt HV71. Supporterprofilen Kaspari Barota bjöd hem Jnytt för visa upp sina klenoder, prata HV-minnen och berätta om sin resa från krigets Libanon till Rosenlundshallens läktare.

Kaspari Barota öppnar dörren till sitt hem på Öxnehaga med ett stort leende.

På överkroppen sitter den gula t-shirt som delades ut när HV-ikonen David Petraseks nummer 22 hissades till taket av Kinnarps arena för snart två år sedan.

På fötterna sitter ett par tygtofflor med HV71:s logga på såväl vänster- som högerskon.

Men sedan är det ju inte vem som helst som öppnat upp sitt hem den här kalla januarikvällen mitt under brinnande ishockeysäsong.

Kaspari Barota är en av HV71:s mest kända supportrar. Mannen med det stora träkorset runt halsen har blivit en riktig profil både i supporterkretsar och många gånger lyfts fram av klubben. Han sitter bland annat på HV:s Wall of heroes och har synts i videor i samband med klubbens intro vid hemmamatcher.

I år är det 40 år sedan 66-åringen för första gången såg en HV71 spela en ishockeymatch när rivalen Frölunda besegrades hemma i Rosenlundshallen. Sedan den dagen har han varit en trogen supporter.

– Jag var så glad efter att jag hade sett min första match. Jag trodde inte det var sant, säger Barota.

Barota hade då nyligen kommit till Sverige efter att ha flytt kriget i Libanon. Men det var där som han först fick upp ögonen för sporten.

– Vi hade ingen tv, så jag brukade titta in genom fönstret hos våra grannar. De visade hockey. Jag drömde om att någon dag få se det i verkligheten. Då var jag elva eller tolv år, säger Barota.

Borstade tänderna med skokärm

Hockeyn blev också en fast punkt för Barota. För under sina första år i Sverige var det inte alltid enkelt att förstå det skandinaviska folkets vanor och seder …

– När jag handlade första gången köpte jag tandkräm. Jag borstade tänderna men mådde illa varje gång. Jag tyckte att svenskarna var konstiga. Men efter en månad var det en städerska på jobbet som såg mig borsta tänderna. Hon skrek ”nej, nej!”. Jag fattade inte vad hon sade. Hon tog tuben och började putsa min skor. Då fattade jag att jag hade borstat tänderna med skokräm, säger Barota.

En tid efter sin första HV-match träffade Barota en kille som kallades för Bamse. Supportern var också den som trummade under matcherna.

Barota blev som en svans till Bamse. Och när trumslagaren försvann från läktaren var det just Barota som plockade upp trumpinnen.

I match efter match stod supporterprofilen på läktaren och bankade på sin trumma.

– Jag är fanatisk när det gäller HV71. Jag trummade i 20 år och missade bara en enda match. Då var min hund sjuk så jag var tvungen att ta honom till veterinären, säger Barota.

– Alla brukade skrika ”elda upp oss, Barota”. Det var fint.

Sedan några år tillbaka har 66-åringen lagt av med trummandet. Men samma trumma som han en gång slog sitt första slag på finns kvar framför soffan hemma i lägenheten.

Och det var bland annat det konstanta trummandet som gjort Barota till en av HV71:s största supporterprofiler i klubbens historia.

Men att vara nästan lika känd som spelarna på isen har också haft sina baksidor.

– Jag är väldigt blyg privat. Det var en grabb som såg mig i affären en gång och pekade och sade till sin mamma ”titta, det är Barota”. Då vände jag och gick en annan väg, säger Barota.

Visar upp minnen från åren med HV

I hemmet på Öxnehaga hänger också vimplar, tidningsurklipp och tavlor på väggarna. Alla med HV-motiv.

Den första saken HV-profilen visar upp är ett inramat tidningsurklipp från Smålands folkblad den 29 mars 1979 i samband med att HV71 tog klivet upp i elitserien.

Nästa är den mask som Stefan Liv bar under en säsong där Barota är avbildad på ena sidan och målvaktens mamma på den andra.

Intervjun utvecklar sig därefter nästan till en monolog. Profilen plöjer igenom minne efter minne från de fyra decennier han följt laget i sitt hjärta.

En del handlar om HV71:s tidigare officiella supporterorganisation Klapp & Klang, i vilken Barota var medlem.

– Klapp & Klang skrämde alla. Inte på grund av att vi var elaka utan på grund av den stämningen som vi hade. Vi var Sveriges bästa klack, säger Barota.

Tippar samma resultat

HV71 är så djupt rotat i Barotas själ att han inför varje match tippar en HV-seger med siffrorna 7–1. Och det galna tipset har faktiskt gett resultat Bland annat i en åttondelsfinal mot Örebro 2016.

Något år senare var det dags igen när HV körde över Skellefteå på hemmaplan. Men den gången fick 66-åringen lämna arenan utan en tipsvinst.

Barota fastnade på jobbet och hade inte möjlighet att lämna in sin tipskupong. Han bad i stället sin dotter som sprang för att hinna till butiken innan spelstoppet. Men förgäves.

När HV-profilen gick hem från Kinnarps arena den kvällen var det i tron om att han vunnit ytterligare en påse pengar. Men så blev det inte.

– Jag sade till min dotter att hon skulle få halva vinstsumman. Hon vågade inte säga till mig att hon inte hade hunnit lämna in tipset, säger Barota och skrattar.

Den här säsongen har det inte blivit någon 7–1-seger för HV71 – hittills i alla fall. Men det hindrar förstås inte Barota från att fortsätta följa sitt lag.

– Jag kommer att göra det så länge jag lever, säger Barota.