Det är en ovanligt varm början av mars. Snön är redan borta och de närmare 30 000 invånarna i Jönköping börjar så smått kunna se fram emot sommaren. Fyra oroliga år av världskrig på kontinenten och en efterföljande pandemi med miljoner döda världen över har satt sina spår även i Sverige. Men nu ska allt bli bra. Ekonomin är på uppgång, de flesta invånarna är i jobb och visionerna för framtiden ser ljusare ut än på länge. Riksdagen har nyligen beslutat om allmän rösträtt och för första gången någonsin är alla svenskar fullt ut jämlika. Jönköping är dessutom på väg att bli en modern stad. Ja, till och med Huskvarna har fått gatubelysning och det pågår en intensiv diskussion om hur resten av länet snabbt ska kunna elektrifieras.

Men det finns några mörka moln på marshimmeln 1920. I Jönköpings-Posten kan man läsa om oroligheter i närområdet. I Ryssland rasar fortsatt inbördeskrig sedan bolsjevikerna tagit makten, och ett instabilt Tyskland skakas under månaden ytterligare när högerfalanger iscensätter ett kuppförsök i Berlin. Och nu har den skräckinjagande och dödliga spanska sjukan gjort sig påmind igen. Tar det aldrig slut? Städer i Norrlands inland har under februari drabbats fruktansvärt hårt av smittan. I Arjeplog dör tre procent av befolkningen i serien av utbrott. Även i Stockholm pågår en lokal epidemi. Oroväckande nog har också Jönköpingsbor nyligen insjuknat i något som kan vara den fruktade sjukdomen. På regementet A6 har en värnpliktig yngling till och med avlidit i sviterna. Men nog har väl Jönköping redan under 1918 och 1919 tagit sig igenom den dödliga influensan en gång för alla?

Spanska sjukan blir den epidemi som på kortast tid drabbat människan hårdast – sett till antalet förlorade liv. Någonstans mellan 20 och 50 miljoner dör i farsoten världen över åren 1918–1920. I Sverige dör närmare 40 000 människor. Att sjukdomen kallas spanska sjukan beror på att det är där man rapporterar om den allra först. I det krigsneutrala Spanien är journalister helt enkelt inte förhindrade att rapportera om utbrottet. I andra länder där smittan finns tidigt, som till exempel i USA där det första fallet dokumenteras, lägger myndigheterna locket på för att inte riskera att demoralisera befolkningen i krigstid.

Sjukdomar och lokala epidemier är annars en del av Jönköpingsbornas vardag. I JP är läsarna vana vid att varannan vecka ta del av det allmänna hälsoläget under vinjetten ”Epidemierna i länet”. Där rapporteras till exempel hur många difterifall Vaggeryd haft de senaste 14 dagarna, eller hur många som fått scharlakansfeber i Vetlanda. I början av 1920-talet är bakterierna som fenomen upptäckta men penicillinet är ännu inte uppfunnet som botemedel. Virus, som rent fysiskt är mindre än bakterier, är däremot ännu inte fullt utforskade och det finns heller inte något effektivt sätt att producera vaccin på. Många tusen svenskar dör varje år i sjukdomar som vaccineringar senare kommer att förvandla till onda minnen blott.

Men den spanska sjukan är något annat än difteri, scharlakansfeber och kikhosta. Om det i slutet av februari funnits hopp om att sjukligheten i staden enbart handlat om tillfälligheter så står det under de första dagarna i mars klart för Jönköpings invånare att den spanska sjukan åter fått rejält fäste i staden. Till en början grasserar sjukdomen främst i A6:s och I12:s kaserner där de värnpliktiga bor tätt. Men snart nog sprider den sig i bredare folklager. Tidningen börjar fyllas med namn på döda som efterlämnar änkor, änkemän och barn. I en och samma utgåva från en tisdag i mars kan man under rubriken ”Nya offer för spanska sjukan” läsa:

”På måndagskvällen avled nämligen efter att blott några dagar ha varit angripen av sjukdomen rotationstryckaren på Smålands Allehanda Albin Hansson i sina bästa år. H har nämligen nyss fyllt 40 år, varför, mänskligt sett, hans bortryckande från maka och en liten kom alldeles för tidigt.

En dotter till den i söndags avlidne utköraren Nilsson, Östra Storgatan 132, Ingeborg Nilsson, föll också offer för sjukdomen under måndagen. Hon var 15 år gammal.

Natten till tisdagen avled arbetaren August Adamsson, 39 år gammal och boende i fastigheten Kärnan vid Schélegatan, efter att de sista dagarna varit angripen av spanska sjukan. A efterlämnar maka och fem barn, som nu sörjande står vid god makes och faders bår.

För sjukdomen har även hemmadottern Sofia Sandén från Sandhem fallit offer. Hon har de sista dagarna vistats hos släktingar boende i huset vid Trädgårdsgatan 31 och vårdat dessa, som samtliga legat sjuka. Härunder blev hon själv angripen av sjukdomen och fick så plikta med livet. Hon var 34 år gammal.

I natt avled i lunginflammation som en följd av spanska sjukan måleriarbetaren Ottosson, bonde hos släktingar här i staden. Ottosson var en 30 års man och ogift.”

Det står enligt JP klart att utbrottet är allvarligare och svårare än vad Jönköping tidigare har upplevt under 1918 och 1919. Antalet sjuka i staden fortsätter att öka mycket snabbt och oroväckande – och antalet döda likaså. I JP får läsarna veta att även socknarna Norrahammar, Bankeryd och Rogberga är hårt drabbade.

Spanska sjukan slår framförallt mot unga vuxna i åldrarna upp till 40 år. Deras immunförsvar har ingen erfarenhet av liknande influensor. Många år senare kommer forskare att studera viruset, som är nära besläktat med svininfluensan, och förstå att dess speciella egenskaper leder till att immunförsvaret överreagerar, så kraftigt att även kroppens egna celler djupt nere i lungorna dödas. Ju starkare immunförsvar – desto farligare är sjukdomen. Det som börjar med några nysningar och några mörka fläckar på huden kan på några få dagar sluta i att den sjukes lungor fyllts med vätska, och en död i vad som närmast kan beskrivas som drunkning. I många fall tillstöter också bakteriell lunginflammation vilket även den kan leda till döden.

Myndigheterna går snart ut med direktiv och restriktioner i ett försök att hantera utbrottet i Jönköping. Staden skickar också eleverna på Västra folkskolan hem för terminen och i stället används byggnaden som provisoriskt sjukhus. JP påminner i spalterna om att elevernas undervisning måste garanteras och kunna fortsätta på annan plats för att inte kunskapsbortfallet ska bli för stort.

Några dagar senare stängs också Jönköpings ”nöjesliv” med teatrar och biografer ned. Åtgärderna möts av protester från såväl arrangörer som nöjessugna. På garnisonen hålls numera avdelningar isär och strikta restriktioner omger de insjuknade. Att sätta in åtgärder i försök att begränsa smittan är inte alls självklart vid den här tiden. Tvärtom är en vanlig föreställning att det inte går att göra särskilt mycket för att förhindra epidemier. En hel del knepiga beslut har även tidigare fattats, inte minst i spanska sjukan-pandemins inledande fas 1918. Bland annat kallade försvarsmakten då till repmånad med över 100 000 reservister vilket man i efterhand misstänker gav smittan en kickstart och snabb spridning över hela landet. Närmare 40 procent av reservisterna insjuknade under övningen och många tog med sig smittan hem.

Med tiden inser man dock att restriktioner och information om hygien och avstånd kan hålla nere antalet smittade. Hälsovårdsnämnden i en annan svensk stad skickar till exempel ut de tydliga, och idag väldigt bekanta, direktiven:

1. Undvik om möjligt köbildningar och andra folksamlingar.

2. Anordna ej i hemmen eller annorstädes enskilda möten, tillställningar eller bjudningar.

3. Iakttag personlig renlighet (tvag händerna ofta och åtminstone före varje måltid och bada en gång i veckan).

4. Iakttag dessutom noggrann hygienisk vård av munnen medelst sköljningar flera gånger om dagen med ex. 1 procent vätesuperoxidlösning.

5. Undvik, därest ni har hosta eller snuva, så vitt möjligt umgänge med andra personer.

6. Personer, som själva varit sjuka eller i nära beröring med sjuka, bör i möjligaste mån undvika beröring med andra personer under åtminstone den närmaste veckan efter den sjukes tillfrisknande.

Längre in i mars 1920 blir det krisartade läget i Jönköping allt mer alarmerande. Smittan verkar trots restriktionerna vara helt utom kontroll. Allmänheten uppmanas, via tidningen, att ta ansvar och hjälpa till på alla sätt man kan. De som har sjukvårdskompetens kallas först och främst att ställa sig till förfogande i vården av sjuka. När många arbetsföra Jönköpingsbor i ung ålder dör ger det också vidare efterverkningar då små barn över en natt plötsligt står utan föräldrar och försörjning. De som inte kan hjälpa till handgripligen kan i stället bidra ekonomiskt.

Regementena I12 och A6 på Jönköpings garnison – som till stora delar består av människor som med tanke på deras ålder svävar i fara – är fortsatt hårt drabbade. Under våren insjuknar totalt drygt 200 soldater bara på A6. Drygt ett 20-tal kommer till sina kamraters sorg att avlida och flera av offren gravsätts på Östra kyrkogården, i den sydöstra delen mot Hermansvägen. Endast ett stenkast från kasernerna som de avlidna till alldeles nyss haft som hem.

Hur många som totalt dör på I12 och i Jönköping som helhet verkar inte summeras i JP, men att det handlar om många tiotals i Jönköping bara under mars månad är uppenbart med tanke på alla namn på avlidna som förekommer i den dagliga rapporteringen.

I Jönköping kulminerar smittan slutligen för att efter några skräckfyllda veckor klinga av och i början av april försvinna lika plötsligt som den kom. Vårens kaos i Jönköping kom att bli ett av de allra sista utbrotten av spanska sjukan i världen. Till sommaren är smittan borta helt för att aldrig igen komma tillbaka. Det enda som nu skvallrar om vad som hände den där marsmånaden är de föräldralösa barnen och gravstenarna efter de döda.

Jönköpingsborna ska inte uppleva något liknade igen förrän prick 100 år senare, våren 2020, då en ny farsot dyker upp på världsscenen. I mikroskop påminner strukturen på viruset om en kungakrona, vilket ger det just namnet – corona.

Fakta:

Spanska sjukan härjade som värst under åren 1918 och 1919. Egentligen kom den i tre vågor. Först, under våren och försommaren 1918, i en förhållandevis mild våg.

Den andra vågen där dödligheten var betydligt högre kom under sensommaren och hösten 1918. Av de som världen över smittades i den andra vågen beräknas mellan 10 och 20 procent ha dött av viruset eller i bakteriella följdinfektioner. Dödligheten i influensa bland svenskar uppmättes 1918 av SCB vara 70 gånger högre än åren dessförinnan.

Överdödligheten i månaden november 1918 är fortsatt den högst uppmätta i Sverige någonsin. Närmare 17 000 personer dog (på en betydligt mindre befolkning än idag) vilket kan jämföras med november 2020 när drygt 8 000 svenskar dog.

Tittar man i SCB:s årsbok från den tiden kan man också se att spanska sjukan under 1918 drabbade Jönköpings län minst hårt av alla län i Sverige. Vårt län hade drygt 300 influensadöda per 100 000 invånare vilket kan jämföras med Västernorrland som drabbades hårdast med närmare 900 döda i influensa per 100 000 invånare.

En tredje våg kommer i 1919 och spiller över i 1920. Kanske spelade Jönköpings något skonsammare situation under den första och den andra vågen in när Jönköping 1920 blev ofrivillig värd för ett av historiens allra sista utbrott av spanska sjukan?