Inom Strama (samverkan mot antibiotikaresistens), arbetar man sedan 1995 som ett nationellt nätverk för en korrekt användning av antibiotika.

– Det är väldigt positivt att trenden med minskande antibiotikaförskrivning håller i sig, säger Andreas Lägermo på Smittskydd vårdhygien i Region Jönköpings län och Strama-koordinator.

Under 2019 har regionen uppnått det hittills lägsta antalet antibiotikarecept. Slutresultatet blev 272 recept per tusen invånare och år, jämfört med 280 recept under 2018, vilket är ett steg mot målet på högst 250 recept per tusen invånare.

Liksom tidigare år var den största minskningen inom vårdcentraler. Både vårdcentralerna och deras jourverksamhet, närakuten, skrev ut färre antibiotikarecept än 2018. Sjukhusens förskrivning var oförändrad medan förskrivningen från digitala vårdcentraler ökade något.

Andreas Lägermo.

Foto Arkivbild

Jobbar mot mål för olika sjukdomar

Region Jönköpings län har kvalitetsmål för olika sjukdomstillstånd i form av hur stor andel som behandlas med ”smala” förstahandsantibiotika som till exempel penicillin.

För luftvägsinfektion hos barn upp till 6 år, samt urinvägsinfektion hos kvinnor, är de uppfyllda och bedömningen är att även målen för urinvägsinfektion hos män och halsfluss bör klaras under året.

En grupp som särskilt studeras är kvinnor över 80 år med misstänkt urinvägsinfektion. Närmare hälften av gruppen på särskilda boenden har bakterier i urinen utan att vara sjuka. Det kallas asymtomatisk bakteriuri och ska inte behandlas med antibiotika.

– När vi har fokuserat på detta i våra möten med personal på vårdcentraler, sjukhus och i kommunerna, så har vi i statistiken kunnat se en tydlig nedgång i antibiotikaförskrivningen för den här gruppen. Under 2019 har det vänt sakta uppåt igen, vilket är lite olyckligt, säger Andreas Lägermo.

”Gör ingen nytta vid akut bronkit”

Det finns också exempel på att felaktiga behandlingstraditioner går att vända. 2011 var andelen antibiotika vid akut luftrörskatarr, bronkit, 22 procent i länet. Nu är genomsnittet 3 procent.

– Antibiotika gör ingen nytta vid okomplicerad akut bronkit, säger Andreas Lägermo.

Men det finns fortfarande en rad utmaningar i arbetet med att använda antibiotika bara när det behövs, i syfte att förhindra att bakterier utvecklar motståndskraft.

Det finns till exempel stor variation mellan vårdcentralerna i vilken grad de använder rätt antibiotika, i det här fallet penicillin, vid lunginflammation, och förskrivarna på sjukhus behöver i större grad använda de ”smala” antibiotika som rekommenderas vid flera olika sjukdomstillstånd.

Ny utmärkelse till vårdcentraler

Kollegial granskning och gemensam reflektion kring handläggningen av infektionsfall på den egna vårdcentralen, har visat sig vara en framgångsrik strategi för att förbättra antibiotikaanvändningen.

Som ett led i detta har Strama Jönköping infört utmärkelsen ”Antibiotikasmart vårdcentral”. De vårdcentraler som uppfyller fyra kriterier under mätperioden 1 november 2019 till 31 oktober 2020 och har gjort Stramas självdeklaration, kommer att få diplom, informationspaket och hyllningar i samband med antibiotikaveckan i november.

Fortsatt fokus på begränsad användning

Den genomsnittliga behandlingstiden med cefotaxim har hela året legat runt 2,5 dygn, vilket betyder att Stramas mål på högst tre dygn är uppnått.

– Vi hoppas nu att de fina trenderna håller i sig under 2020. Vi ser att uthålligt arbete med förbättrad antibiotikaanvändning lönar sig och det är viktigt att ha fortsatt fokus på att bara använda antibiotika när det behövs.

– Arbetet med att starta antibiotikaronder fortgår och Stramas förhoppning är att detta ska leda till att ännu fler patienter i regionen får bästa möjliga infektionsbehandling, säger Andreas Lägermo.