Första fallet av den nya virusvarianten som spridits i Storbritannien bekräftades i Sverige på lördagen.

– När vi nu testar inresande är det inte konstigt att vi hittar den. Det hade snarare varit märkligt om man inte skulle hitta den, säger Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet.

Mutationen tros ha lättare att sprida sig jämfört med andra varianter av coronaviruset. Studier av dess egenskaper pågår fortfarande och mer data väntas i veckorna som kommer.

– Det finns inga officiella uppgifter ännu, men det vore mycket märkligt om vaccinet inte skulle fungera, säger Sällberg.

Det krävs större förändringar i virusets arvsmassa för att det ska uppstå en så kallad escape-variant som inte hindras av vaccinet, säger han.

– Ett vaccin får vårt immunförsvar att bilda mängder av olika antikroppar och t-celler som reagerar mot många olika delar av viruset.

Även om mutationen påverkar vissa antikroppar mot coronaviruset betyder det inte att hela immunförsvaret slås ut.

– Om vi har 50 olika antikroppar som känner igen viruset, kan det vara någon enstaka antikropp som fungerar lite sämre.

Det är oroande att mutationen som spridits från Storbritannien tycks vara mer smittsam än tidigare varianter. Men ännu vet vi väldigt lite om vilka egenskaper hos viruset som mutationen påverkar, framhåller Sällberg.

– Man kan göra försök i laboratorier och få en fingervisning hur det fungerar. Vi kommer att få se hur viruset sprids i världen, om det kommer att ta över eller om det bara är en av många varianter som redan cirkulerar.

Att virus muterar och försöker undvika vårt immunförsvar hör till dess natur. Men ofta innebär mutationer snarare en nackdel för viruset, som gör det svårare för viruset att föröka sig eller att binda sig till receptorerna i våra celler.

– Ett virus har därför begränsad förmåga att förändra sig på ett sätt som gör att det fortfarande fungerar. Det är därför osannolikt att viruset kan undvika immunförsvaret utan att genomgå större förändringar.

Däremot har tidigare coronamutationer visat sig ha inverkan på enskilda så kallade monoklonala antikroppar, som vissa mediciner bygger på för att blockera viruset och lindra sjukdomsförloppet. Ett sådant exempel är den antikroppscocktail som USA:s president Donald Trump fick efter det att han smittats med coronaviruset.

– Man har sett att en av den här cocktailens tre monoklonala antikroppar fungerade sämre mot en muterad variant av viruset. Men de två andra antikropparna fungerar fortfarande utmärkt.

Om coronaviruset mot förmodan muterar sig på ett sätt som gör vaccinet verkningslöst kan det gå fort att korrigera vaccinet, säger Sällberg. Åtminstone i teorin.

- Man kan göra mindre förändringar på ett par dagar. Det är fördelen med de nya genetiska vaccinen. Sedan måste man givetvis producera det i stor skala och testa det, vilket tar tid.

Jonas Grönvik/TT

FAKTA: Så muterar virus

Virus bär på enzymer som kopierar virusets egna arvsmassa. Enzymerna gör fel ibland och då uppstår mutationer.

De flesta mutationer innebär en nackdel för viruset, och gör att det fungerar sämre. Sådana avkommor dör ut, då de inte leder till nya infektioner.

Om mutationen i stället har en överlevnadsfördel jämfört med andra varianter kommer den att spridas lättare och kan i vissa fall ta över i smittspridningen.

Sars-cov-2 har relativt svårt att mutera jämfört med många andra virus, som till exempel säsongsinfluensan, hiv eller hepatit c.

Det beror på att coronavirusets enzymer har en slags korrekturläsningsförmåga. Om en mutation uppstår försöker enzymet korrigera det. Men ibland slinker det igenom mutationer ändå.

Källa: Matti Sällberg (TT)