Lördagskvällen börjar med stockholmsbandet Factory Brains. Till en början tyckte jag musiken lät tunn och tråkig, men ju mer jag får höra, desto mer växer musiken i mina öron. Det är kul att se så unga människor spela den här typen av musik plus att de verkligen gått inför det hela med matchande kläder och frisyrer. Dock så tycker jag deras rörelser emellanåt inte riktigt kändes passande till musiken. Men att de sprutar ur sig energi allihopa går inte att förneka.
Förutom att de emellanåt verkligen skulle behövt en extra gitarrist är deras knappa halvtimme på scen godkänd och bandet har helt klart framtiden för sig.

Annons

Sator äntrar scenen samtidigt som introt till senaste titelspåret, "Under the radar", ljuder ut från högtalarna. Inte den mest spännande låten, men en helt okej öppning för den svettiga och fartfyllda spelning som följer. Det märks inte minst under "When you lie down with dogs" där största delen av publiken börjar dansa. Gitarristen säger vid ett tillfälle att om någon i publiken vill dansa tryckare så har de en chans. Helt riktigt. Förutom tribute låten till Joey Ramone, som egentligen inte är helt lugn den heller, är det fart, dans och lite mer fart som gäller.Hade Ramones funnits idag hade det inte varit någon som helst tvekan om att Kent Norberg skulle stått vid micken. Enligt mig i alla fall. Mest påtagligt blir det i en av de nya låtarna, "Drive through the night", som lika gärna kunde funnits på just ett Ramones-album.

Sator fyllde scentiden med en skön blandning av låtar, både från nyaste alstret och de äldre klassikerna. Även om reklamlåten "I wanna go home" känns väldigt uttjatad är den ett måste och den får faktiskt en nytändning i liveversion. Dock verkar inte gitarristen varit helt med på mattelektionerna när han annonserar låten som tre ord. Jag får det till fyra i alla fall. Tur då att han vet hur det ska gå till på en scen.

När bandet går av scenen innan extranumrena är det nog inte bara jag som tänker "Jaha, vad ska de nu spela då?" eftersom alla hitar kändes genomspelade. Tji fick jag när de kommer tillbaka och river av "We're right, you're wrong". Ja, rätt hade de sannerligen och jag hade verkligen helt fel.

Sator kan alltså lägga ännu en lyckad spelning i bagaget och förhoppningsvis behöver inte jönköpingspubliken vänta lika länge tills nästa gång det besöker stan.